Frk Lugns känsla för snö

Kan man skriva ett blogginlägg en dag som denna utan att nämna ordet snö? Det skulle verka aningen världsfrånvänt.

Jag lyckades iallafall ta mig till repetitionerna men det fattades ett antal aktörer som inte tagit sig ut på vägarna överhuvudtaget. Lördagskvällens planer var att åka till Örebro och gå på lokal. Bussen känns som ett skapligt tryggt och pålitligt färdmedel men mina arma kamrater som bor utanför stadsplanerat område är insnöade. Rapporter från Hörstabacken berättar att plogbilen kört i diket.

Riktigt så illa är det inte i centrala Kumla och jag var tacksam att jag bor inom tätbebyggt område till nyss. Det är trångt här på Baldergatan och nu finns det inte en outnyttjad kvardratcentimeter att göra av snön på. Som ett djur har jag slitit med grannen H:s snösläde och försökt att flytta snömassorna till fria ytor. Anade att Sura grannen blängde surt genom rutan. Med blodmak i munnen förväntade jag mig att få en skopa ovett för att jag tippade snö utanför hennes hus men jag slapp. Ingen människa, varken vettig eller ovettig öppnar dörren frivilligt idag. Det var nog tur för ett ord från denna människa hade fått mig att spåra ur fullständigt.

Nu sitter jag lugn och snäll inne i värmen och lider bara av lite rastlöshet. Nåväl, kroglivet i Örebro finns kvar en annan helg.