Grannens dag idag

Jepp gott folk. Det finns förstås en dag som tillägnas vårt stöd/förtret (välj själv) i tillvaron - våra grannar. Frk Lugn firar den genom att skicka ut lilla h och hennes kompis Frk T i grannskapet utklädda till djävul och häxa för att tigga godis. En paradox kan tyckas.

Swedbanks Fastighetsbyrå har gjort en undersökning över vad folk vill slippa i grannväg och vad som stör mest. Jag är lyckligt lottad. Inga grannar har någon större påverkan på mig. Tror inte heller att jag retat upp några grannar såpass att de har haft anledning att klaga. Undrar lite, det gör de nog.

En sur granntant har jag, men jag hanterar henne genom att helt enkelt strunta i henne. Hon förekommer dock ibland i mina drömmar vad nu det kan betyda.

Resultat på frågan "Vilken granne skulle du minst av allt vilja ha?"
1. Den sura, ljudkänsliga tanten - 26%
2. Den högljudda festprissen - 24%
3. Den exhibitionistiska sexgalningen - 13%
4. Den skrikiga barnfamiljen - 11%
5. Den stränga, petiga ordföranden i föreningen - 9%
6. Djurälskaren med fem katter och tre hundar - 7%
7. Den gitarrspelande rockkillen, Operasångerskan, annan - 3%

Resultat på frågan "Vad blir du oftast störd av?":
1. Fester, Hög musik och Renovering - 15%
4. Hundskall - 8%
5. Oidentifierat buller, Gräsklippare, Barnskrik, Steg/stampande i golvet och Spring i trapphuset - 5%
10. Grannar som bråkar och Barnspring - 4%
12. TV/radio på hög volym och Spel på instrument - 2%
Inget av ovanstående - 8%

Änglar blåser hårt

Lilla h tutar på. Frk Lugn försöker kompa på saxofon med mediokert resultat. Jag behöver en musiklärare.

Mera fest

Stora H & lilla h har nu fladdrat iväg till Oppestugan på fest med innebandylaget. Det har plattats hår och fiffats som bara sjutton. De ska inte dricka vin. Några år till kan jag vara lugn när de är ute på galej.

lilla h gör en sista koll i spegeln, väldigt nöjd

Lägg av! Jag vill inte vara med i din blogg!

Några av innebandymorsorna ska samlas och fika hos L som bor intill festlokalen. Fika för mig blir nog att ta med en flaska rött. Ap-vinet sparar jag till ett annat tillfälle. Det känns som dricka av primatkaraktär. Måste ju sköta mig när jag är bland vuxna.

Göran, Anders och Ola

Har nu avsmakats. De tre aporna var helt okej. Ett supvin på box som är lättdrucket. En sån där box som är ganska lömsk.

Frk Lugn har fler än en gång sagt till Vingkamraten C: - delar vi på den här så blir vi bara salongspackade.

Dagen efter så orkar vi knappt analysera kvällen föres förehavanden. På nåt sätt så slutar oftast de där kvällarna vi haft som mål att uppföra oss vuxet och städat i att det varit totalt kaos.

Tre apor

Vilket jäkla namn på ett vin! Självklart fick en låda följa med hem.

Höstlov

har rådit även här på bloggen. Frk Lugn har dock jobbat. Det krävs lite pusslande för att få tillvaron att gå ihop. Stora H klarar sig en heldag själv på hemmaplan. När lilla h kom hem från Gotland blev det lite klurigare. Som tur är kan jag jobba hemifrån. En bra lösning. Men inte lika kul. Känner redan efter några timmar att jag saknar tempot och sällskapet på jobbet. Det har blivit lite flackande hit och dit hos kompisar.

Inatt har kompisen T sovit över då hennes mamma S däckat i nån sjuka med feber och elände.

En av dagarna ordnade sig då de var på innebandyturnering. En kalasdag enligt tjejerna. Örebro fick besök av ett lag från Singapore med jätteduktiga tjejer och killar som spelade hem vinst i turneringen.
Stora H och hennes kompis F var uppskruvade till max kvällen innan matcherna. Orsaken var inte det utländska motståndet utan helt enkelt att de spelade i mixade lag. En heldag fick de kampera ihop med grabbar från Kumla. Så stora de börjar bli ...

I väntan på Kent

Frk Lugn räknar ner. Alltså, jag sitter inte och väntar på nån man som heter Kent. Har provat på den sorten två gånger. Någon tredje repris blir det aldrig tal om. Nä nä.

Det är 10 dagar till Kents nya album släpps. Vet inte riktigt vad det är med mig, jag är inget söttre fan av det bandet. De är helt okej, har några plattor med dem. Idoldyrkan ligger inte riktigt i min personlighet.

När jag för några veckor sen hörde deras nya singel Töntarna så fastnade den direkt. Den satt som ett frivarv. Antar att jag inte är den enda som väntar.

Självklart så finns det en tanke med detta. Nu ska vi skaffa oss förväntningar.

Ny teve

Vi har fått låna en nöjesmaskin eller även kallad katt-teve, några dagar. Enligt katten Trajja är det nästan alltid bra program på den. Vissa något stillsammare men framåt midnatt är det vansinnigt spännande.

Det är hamstern Hampus som är på tillfälligt besök. Från sin plats på fåtöljen sitter Trajja och glor på diverse program. Dagtid sovs det mest, men även det är ganska spännande. De sena sändningarna är dock mycket intressantare. Då springer det lilla livet som besatt i sitt hjul och jag vill lova att hjärnaktiviteten är på topp hos kattan.

Lite lagom framstegsavaktande

Nu är Frk Lugn den enda i släkten som inte har någon platt-teve. Idag har även mamsen gått med i klubben. Kronprinsessan och broder T åkte och handlade en åt henne. Hon kände sig akterseglad på teknikfronten när hennes gamla moster L som är 90+ skaffade en plasma.

Jag stretar emot ett tag till. Min åsikt är att man inte tittar på teve från sidan så klumpen får stå kvar till den ger upp. Ena högtalararen är spräckt så ljudet skorrar. Det fixas medelest att köra ut ljudet via bioförstärkaren. Några surroundhögtalare har jag inte. Mina gamla, stora men i mitt tycke mycket braiga Dali-högtalare gör sitt jobb. De har hängt med i 15 år nu.

Visst inser jag hur smutt det skulle vara med något modernare men jag är snål på teve-fronten. En gång har jag lagt pengar på en ny teve. De andra dumburkarna som passerat revy i min ägo har jag ärvt från min kära broder.

Någon mer som inte fattade grejen?

I början av veckan publicerade Aftonbladet en debattartikel som fick en hel drös anmälningar på sig. Artikeln, som var underskriven av SD:s Jimmie Åkesson, tangerade hets mot folkgrupp.

Frk Lugn får inte ihop det.

För inte länge alls sedan gick samma tidning ut och meddelade att de inte tänkte låta SD annonsera i tidningen.

Någon mer som inte fattar?

Lugn lördagskväll

Vi kommer att få några sköna dagar, Stora H o jag. Lilla h är på Gotland. Vi passar på att äta raggmunk och fläsk.

Sportlördag

Stora H har spelat två matcher i Frk Lugns barndomsskola. Man blir helt slut av att heja på IFK.

Gröt är gott

Frk Lugn hälsade på hos kronprinsessan efter jobbet. Hon ringde och bjussade på mat. Självklart tackar man ja till såna erbjudanden. Nu ligger jag i soffan och tittar på när hon städar. Det är ganska avkopplande.

Plötsligt hojtar hon till om något hon hört på nyheterna. Fruarna till de styrande herrarna i G8-gruppen bjöd också på mat i somras. De ställde upp på något jippo i Italien. En grupp hungriga (förmodar jag) barn från Afrika flögs till Italien för att matas med gröt, alltmedan de blev fotograferade. Halledusingenvad fint av dem.

Spektaklet hade gått loss på 3,5miljoner kr. För den summan hade barnen kunnat äta sig mätta resten av deras livstid. Pengarna hade med all säkerhet även räckt till en bra utbildning.

Gröt är gott på hemmaplan.

Tysk porr

För några veckor sen släppte Rammstein sin nya video Pussy. Svenske Jonas Åkerlund har regisserat den. Den hamnar helt klart i kategorin porrfilm så känsliga läsare, låt bli länken!



Självklart blev det ramaskri och rop på cencur. Videon plockades raskt bort från tuben. Men den går ju att hitta hur lätt som helst ändå. En gång ute på nätet så är det skrivet i sten ...

Som bäddat för succé när nyfikenheten och förväntningarna (nu är vi där igen) maxas inför det kommande albumet Liebe Ist Für Alle Da. Klockren titel va?

Inte nog med det. De släpper även en de-lux-box innehållande kukavgjutningar på bandmedlemmarna och lite annat lull lull.

Skivbolaget Universal slår ifrån sig och säger sig inte ha något som helst med boxen att göra.
Nej oh, nej, boxen kommer inte att komma ut till försäljning i Sverige, säger man från Universal Sverige. Det är en sak att göra en porrvideo, en annan att göra det här. Vi säljer musik, säger man från skivbolaget. Samma sak där, vill man få tag på den så är det plättalätt.

Jag sätter en slant på att boxen kommer sälja som bara den.

Nextopia

Förväntningssamhället är något många befinner sig i. Frk Lugn har börjat på en bok av Micael Dahlén. Han är troligen Sveriges mest rockiga professor i Marknadsekonomi eller nåt åt det hållet.

Förväntningssamhället vad är då detta?

Ett exempel är när Apple lanserade sin mobiltelefon iPhone. De maxade upp förväntningarna på denna lur så till den milda grad att folk redan innan telefonen fanns på marknaden uppgav att den var bättre än den telefon de hade: Ja, den var nog den absolut bästa mobiltelefon som någonson skapats.

Hur i jösse namn kan man uttala sig om en produkt man inte ens har hållt i sin hand?

Jo, man har förväntningar. Förväntningar har också lett till att imorgon blivit viktigare än idag. I en tid när allt är tillgängligt har vi blivit allt mer intresserade av vad som väntar runt hörnet.

ICA bara för de rika

Pensionärernas riksorganisation (PRO) gör sedan många år tillbaka en årlig jämförelse av matpriserna. ICA har tagit fasta på resultatet och slår på stora trumman övr att de är så billiga. Vid en efterkontroll som DN gjort strax efter PRO:s kontroll visar det sig att många av ICA-butikerna höjer priserna ganska rejält efter undersökningen. Storstockholms billigaste butik höjde priset på matkassen med 20 procent.

Sånt här blir Frk Lugn blir jäkligt sur på. Pensionärerna gör detta helt frivilligt och ICA drar nytta av deras resultat. Sen visar det sig att det bara är bluff.

Det förklarar ICAnders feta lönekuvert. VD:n för ICA, Kenneth Bengtssons slutlön 2007 var 11 miljoner. I år lär lön + bonus bli ännu högre. De anställdas löneutveckling däremot står i princip still.

Lika ruttet som blandfärsen häromåret.

Så lagom lyckat

Frk Lugns första mobila blogginlägg blev ju allt annat än lyckat. Se föregående inlägg.

Nåja, förutsättningarna var inte de bästa. Mörkt i lokalen, usel mobilkamera och jag ville ju hellre kolla på konserten än sitta och flippa med telefonen.

Nu vet jag att tekniken funkar och kan blogga när som helst, nästan. Blogginlägg från toaletten vet jag ju att en viss bloggföljare har en förkärlek för.

Lugn, bara lugn. Jag skoja bara. Det blir inga statusuppdateringar därifrån.

Robbie rockar

Nice.

Elaka hustomten

Frk Lugn har ju en vida känd förmåga att förlägga saker. Nu är det nycklarna som är puts väck. Igen. Efter söndagens bad på Gustavsvik finns de inte. Eftersom jag låst upp så borde de ju rimligtvis finnas i huset. Eftersöket har gått som ett drev på alla möjliga och omöjliga platser. Toaletten, kylskåpet, skor i hallen, jackor, lådor, soffan unt so veiter ...

Min kamrat T är av den sorten som tror på troll och oknytt. Hans teori är att jag inte varit snäll mot Hustomten. Därför försvinner saker hela tiden. I lördags försvann mobilen. Den går ju att ringa på för att lokalisera så den återfanns ganska omgående. I en kartong med Bolibompas PlingPlongspel som låg nedpackat i en låda. Det spelet har vi inte använt på år. Jag börjar bli benägen att tro på hans teori om hustomten.

För att komma tillrätta med hans (hustomtens alltså) vrede lär jag behöva ställa ut en stor kantin med gröt. Kamrat T föreslår oxfilé, men nån måtta får det vara.

Nåväl, nyklarna är förlupna. Igår morse var det panik eftersom jag skulle med tåget i svinottan. Jag fick helt sonika åka hemifrån utan att låsa. Som tur kan jag låna lilla h:s nyckel men det känns inte bra att de är på vift.

Jakten går vidare.

Snabba beslut

Huvudstadsbesökets huvudärende blev lite kortare än planerat. På tiden fram till tågets avgång hann jag med två saker som skjutits upp en längre tid. Frk Lugn och intranätkollegorna K och Å fick lite tid över på stan så vi strosade in på en Vagabondaffär. Inom loppet av fem minuter kom jag ut med ett par vinterkängor som passade kalasbra. Nja, prislappen kunde varit något lägre förstås.

Vi trampade vidare och på vägen till ett fik snubblade jag in på en frisersalong och kom 45 minuter senare ut med nyklippt hår. Vilken känsla! Sommaren går hårt åt topparna. Det är fartvinden som formligen slår knut på håret om det inte är noga flätat eller instoppat innanför kragen när man kör hoj.

Det sista beslutet är att jag nu sagt upp min prenumeration på NA. Hur det kommer att gå vet jag inte. Trots att jag all som oftast gnäller över hur dålig tidningen blivit så är det en frukostvana. Att bläddra och läsa på morgonen. Mitt flexsaldo kommer nog må bra. Alltför ofta fastnar jag en kvart förlänge vid köksbordet. Det blir många kvartar på en månad. Jag får snabbläsa på lunchrasten. Helt utan papperstidning kan jag inte vara. Har kikat på alternativet att ta en fredag-söndag-prenumeration på DN eller SVD. Då är iallafall helgen räddad.

Som av en händelse så handlar veckans Berglin (min favvoserietecknare) om just detta.
Klicka på bilden så blir den läsbar.

Köande koleriska kärringar

Frk Lugn och kidsen var på Home-butiken för att köpa en sladdlös dammsugare till halva priset. Vi var givetvis inte de enda kunderna. Det var säkert 100 dammsugarköpare i kön. Eftersom det är en köksaffär så är kundtillströmningen i vanliga fall inte så stor. Två kassor räcker mer än väl i normalfall.

Jag häpnar över hur gnälliga folk kan vara. Okej, jag tycker inte heller det är kul att stå och trampa i en kö. Men i vissa fall får man gilla läget eller så handlar man någon annan stans. I det här fallet tjänade jag 700 på den timmen jag stod i kön.

Kärringen framför mig betalade 2000 kronor mindre idag då hon även köpte en vanlig snabeldrake. Men så hon klagade! - Hur kan man bra ha två kassor öppna, malde hon som ett mantra. När hon sen fick syn på en säljare som satt vid en dator med en kund ifärd att hjälpa honom planera ett helt kök klagade hon än värre. Vad sitter han där för, det vore bättre han ställer sig i kassan. Hon hade en väninna med sig som såg ut att skämmas rejält över gnället.

Hallå! Vad tror hon säljaren prioriterar? Sälja ett kök för några hundratusen eller kränga dammsugare som de inte får så många kronor i avans på.

Jag hoppas, hoppas att jag aldrig blir sån.

Jag fick under kötiden lära mig av en snubbe som demonstrerade stekpannor att gamla gjutjärnspannor fungerar på induktionsspisar om jag någon gång får för mig att skaffa en sådan. Och att gjutjärnspannor inte blir skeva. Man tar bara en gammal kniv och skrapar rent botten där gammal sot och goja fastnar och gör den ojämn. Det har jag gjort nu och farmors gamla Norrviken-panna som jag fick överta för över 20 år sen blev nästan perfekt. Nice.

Barnen och jag han avhandla en hel del i kön. lilla h påstod stolt att hon kunde räkna till tio. Jag lät mig inte imponeras, nioåringar ska kunna det. - Vill du höra, frågade hon med ovanligt pliriga ögon. - Ett, två, tre, fyra, fem, sju, åtta, nio, tio. Bra va?
- Du missade ju sex, sa jag.
- Det är ju bara för vuxna, konstaterade hon lurigt.
Haha!

Häftiga grejor på gång

Kumlas lilla teater Folkan ska få storbesök. På tisdag blir det konsert med Robbie Williams. Wow!

Nu är de tyvärr inte så väl att han kommer hit i egen hög person.Nej det blir en direktuppkoppling till Roundhouse i London där han gör en spelning för 1800 personer.

Folkan har ordnat konserter på detta vis tidigare. Flera operaföreställningar från Metropolitan har visats. Konserterna sänds i HD-kvalitet och 5.1 ljud. och det brukar vara fullsatt.


Frk Lugn har sett RW live i Göteborg för några år sen och det var maffigt. Om det blir lika häftigt nu vet jag inte. Men det kommer helt klart bli bra.

Äntligen!

På Aftonbladet lyser rubriken som i eldskrift mot mig.
Borg avgår
Hjärtat tog ett lyckoskutt för att sekunden senare bli kallt.
Det var Hasse Borg, fotbollstränaren som åsyftades.
Shitt pomfritt.

Bokbål

Göran Hägglund skrev ett något skitnödigt inlägg på Newsmill för en tid sedan. Den svenska bibliotekariekårens strävan mot att vara poppiga resulterar i att de mal ner klassisk litteratur till pappersmassa.

Frk Lugn säger som barnen när de inte vill vara med på mitt resonemang: OCH?

Biblioteken har alltid gallrat bort gamla hyllvärmare. Jag frågade min kamrat bibliotekarien om hennes syn på Hägglunds yrande. Så här löd hennes kloka svar:

Varför tar han för givet att det är klassikerna som gallras? Alla böcker blir inte klassiker.
Jag har inte läst någonstans att det är just klassiker som får stryka med i Malmö. Jag har läst att det är litteratur som ingen längre frågar efter... Och det kan lika gärna kan vara en Sidney Sheldon från 1983...

Jag tror inte han är rädd för att vissa böcker försvinner - jag tror han är rädd för vad som ska in istället för dem! Vad tänker de ge plats åt? Nått digitalt, poppigt som karln inte förstår sig på? Brrrr... Man kan kanske förstå honom om man tänker efter? ;)

Hon serverade även en kollegas syn på saken:

I en föränderlig värld är det för mig självklart att även ett bibliotek och en biblioteksverksamhet skall utvecklas. Förändring i sig innebär inte att de grundvärdena i verksamheten försvinner. Ett bibliotek skall även fortsättningsvis stå för fri tillgång till kunskap och information, för demokrati och folkbildning osv ...

Frk Lugn gräver vidare och frågar barnafadern T när han ringer på kvällskvisten. Han tyckte kort och gott att Hägglund är aningen tendentiös.

Jag anar en konspiration. Hägglund vill göra biblioteken till en dammig, tyst och mörk instution som ingen vill besöka och således kan läggas ner. Dessutom kan han inte stava till bibliotekarie. Hä hä.

Och för resten. Han är ju socialminister! Har han inget att göra på sitt departement?

Blandbandens lov

Frk Lugn läste nyss en artikel om Klas Östergrens senaste roman. Romanen utgår från ett blandband. Vilka låtar som är med vill Klas inte avslöja utan han tycker läsarna ska tänka tillbaka på sina egna.

Jag kom att tänka på hur mycket tid som gick åt att mixa ihop det (för stunden) perfekta bandet. Mixande med equalizern för att få det perfekta ljudet. Mycket lyftande på och av med pick-upen. Spolande fram och tillbaka. Försökte man spela in från radion blev arbetet än mer tålamodsprövande. Många låtar pratades sönder av Clabbe och Kaj Kindwall. Fan vad jag har hatat Clabbe!

Inte sällan gjorde man ett blandband och gav bort till någon man var lite intresserad av. Invävt i magnetskiktet skickades ett budskap med till mottagaren i en hastighet av knappa 5 centimeter /sekund. Hur gör man idag? Skickar SMS i sina tafatta försök att nå fram? Titlarna som präntades ned på det lilla index-kortet var orden man inte vågade säga rakt ut.

Ibland gjorde man temaband. En viss genre, bara tjejer, ett visst land fick vara plattform för temat. På den grafiska utbildningen som jag gick på fanns verktyg för att sno ihop ganska häftiga omslag. Vilka dyrgripar dessa band blev! Det fanns de som motarbetade heminspelarna lika hett som fildelarna idag. Med argument som "Home taping is killing music" beskattades kassettbanden i början av 80-talet. Inte var det de extra örena som räddade musiken. Musiken kommer alltid att överleva, oavsett lagringsmedia.

Tillvaron är väldigt rosa

Tro nu inte att Frk Lugn är kär. Tyvärr, så roligt är det inte. Rosa är en no, no-färg. Tror knappt jag äger en rosa pryl överhuvudtaget. Om jag blev så där herrejösseskär så skulle nog inte tillvaron vara rosaskimrande i mitt fall. Snarare röd.

Nog med utvikningar över mitt ickeexisterande kärleksliv ...

Jag tänker på Rosa Bandet-kampanjen som tar sig allt mer kreativa uttryck.
Efter jobbet var jag in till stan och kollade glasögonbågar. När jag passerade Örebro slott var ena fasaden upplyst i ett rosa skimmer. Blev faktiskt väldigt glad när det händer såna grejer. Jag stannade bilen tvärt och fick fram kameran. Tyvärr blev inte bilderna så bra då en ilsken taxi tutade på mig.


Inne på Coop hittade jag ytterligare en kul sak. Ahlgrens klassiska bilar i ny form. Rosa rattar!

Håller tummarna nu

Väl på banan, stolt som få, rann mitt ego ner i strumpskaften. Här sitter jag nu och trummar lite nervöst med fingrarna och undrar om jag ställt till det för mig även med denna dator.

Det som sänkte min burk, var installationen av senaste versionen av Messenger. Det blev helt enkelt för fullt i burken och den klarar inte av att göra nåt.

Nu när jag ville kommunicera lite med omvärlden så tvingades jag att installera den även på denna burk.

Känner mig inte alls så där duktig på datorer längre. Jag kanske är ute ur sajberspejs fortare än jag kom in.

Håhåjaja.

Lugnet är över

Jiihaa!!!
Frk Lugn sträcker upp armarna i luften och gör V-tecknet. Ni som hoppats på lite lugn och stiltje på bloggfronten härifrån kan glömma det.

I´m back. Skicka iväg mig på en snabbkurs så kan jag börja extraknäcka som pc-doktor. Jag ler jäkligt självgott nu.

Min kära lilla dator har inte vaknat till liv men mågens välvilligt utlånade gamla burk som nyss var totalt utslagen har undertecknad själv väckt till liv. När jag drog igång den kom jag inte längre än till DOS-läget som meddelade att varenda disk saknades.

Gott folk, jag måste tillstå att jag är mäkta imponerad av mig själv. Varenda kontakt inuti chassit var utplockad men jag fick ihop det. Det är inte lite prylar i en sån här burk. Och jag har som en vanlig dödlig användare ärligt talat nästan aldrig kikat innanför skalet på en pc.

Undrars om jag kommer ihåg alla blogguppslag jag kommit på under kvällen. Märkligt vad kreativ man kan vara när man inte har de rätta verktygen.

Datorhaveri

Så har dagen D kommit. Tror jag. Har en tid bekymrat mig över att datorn blir allt segare att få igång. Men tror nån att jag gjort något åt det?

I lördags laddade Frk Lugn hem senaste versionen av MSN messenger. Efter det lilla ingreppet vill inte min burk vara med längre. Den startar som den ska men sen går all kraft åt till hålla den igång.

Vem känner en datordoktor? Måste göra ett sista återupplivningsförsök innan jag går sta och handlar nytt.

Men Marge då!

Fru Simpson har gått det lätta vägen och vikt ut sig i Playboy. Vad ska man tycka?

Och priset till den mest tålmodiga yrkeskåren går till ...

Tttrrrumvirvel, tyysstnad.

Lite mer tystnad.

Musiklärarna på de kommunala musikskolorna!!!

Det kan inte finnas någon mer tålmodig yrkeskår.

Efter en musiktimme med lilla h, hennes klarinett och ytterligare en nioåring med samma instrument är jag full av beundran. Verkligen full av beundran.

Hur orkar de? Hur klarar de av att dagligen lära ut musicerandets svåra konst till skolbarnen? Hur orkar deras trumhinnor med? Brister inte tålamodet? Hur många gånger pallar man med att rätta till felaktigt placerade fingrar. Hur många gånger orkar man stampa den rätta takten och få den totalt sönderspelad? Hur håller man balansen mellan elever som vill för mycket och elever som inte vill alls? Frågorna är många. Eller hur?

Av alla pengar som det svenska musikexporten drar in till Sveriges artister och vår BNP, borde någon ynka promille av avkastningen gå till musiklärarna, dessa hjältar som fostrat dagens stjärnor.

Läckor i akademien eller inte

Herta Müller. Jaha, det blev ingen direkt överraskande utnämning. Så klart har jag inte läst något av henne. Hade jag råkat på hennes bok med titeln Idag hade jag helst inte velat träffa mig självså hade jag nog blivit nyfiken. Det är ju precis så som man vissa dagar tänker.

Snart - Äntligen!

Om några timmar tillkännages vem som får årets nobelpris i litteratur. Klockan 13 har jag radion på för det är så spännande. I år är det Peter Englund som kliver ut på trappan istället för Horace Engdahl. Det blir iallafall något nytt i detta så traditionsbundna.

Jag hoppas på Oates. Men det blir väl som vanligt någon man inte känner till.

Hemma värst

Frk Lugn vittjade brevlådan på kvällen och hittade en av de där gratisblaskorna som jag som villaägare får någon gång i månaden. Den duger bra att ta med in på muggen och slö-bläddra igenom innan den förpassas till pappersinsamlingen.

Oktobernumret av Villaliv innehöll dock en artikel som fick mig att bli sittandes på muggen en stund och läsa. Och begrunda.

Artikeln om det nya livsstilsboeendet Victoria Park i Malmö var ganska kort men skriven med en tydlig hallelujavinkel. Anade ugglor i mossen och googlade på detta. En flashig hemsida visar att Malmö är först ut med det här boendekonceptet. Planer finns för etablering även i Stockholm och Göteborg. Läser ord som "livskvalitet inbyggd i väggarna" och "som på hotell - fast hemma".

Man behöver nog rätt mycket inbyggt i plånboken för att bosätta sig där. Antagligen vill man skydda sig och sitt. Det liknar på pricken de allt vanligare gated communities som breder ut sig i USA. Nu är de alltså här. Bara en halvmil från Rosengård.

I klistret

Idag var lilla h på "upptäckarhumör". Vid ett obevakat ögonblick passade hon på att limma ihop fingrarna med superlim. Jag var blixtsnabb som en cobra och lyckades få isär dem innan det var kört. När jag vänder ryggen till igen för att fortsätta telefonsamtalet med barnafadern så klämmr hon ihop fingrarna igen! Jag trodde att tiden var över när hon slickar fast på lyktstolpar och liknande saker, men icke!

Att inte denna ungen gjort mig gråhårig är en gåta.

Från att göra såna här stolleprov kan hon flexa om och bete sig väldigt moget. På tjugo minuter gjorde hon en repa i omgivnignen och lyckades kränga sju bingolottokalendrar. Den ungen ska bli försäljare, det är uppenbart.

Bloggsemestern är över

Frk Lugn lämnade bloggosfären lite, tänkte att det skulle passera obemärkt. Ibland kan idétorkan slå till, men så var inte fallet. Bara ren och skär lathet och en skvätt självbevarelsedrift. Har botat min risiga mage. Den griniga verkmästaren i magen verkar har hittat någon annan bukhåla att härja i. Väldigt skönt. Att vara vek på mitten är inget jag är direkt van vid och jag har känt mig väldigt kinkig.

Som botemedel har det lyssnats mycket på musik. Lars Winnerbäcks nya har gått flitigt i spelaren, riktigt, riktigt bra. Lou Reed, Lars Demian och Monica Z har också runnit ner i hörselgångarna.

Ett biobesök har också klarats av. Lite terapi med pärlplattor är också sånt man hinner med när man inte häckar vid datorn. Lite skrivet har det faktiskt blivit. Ett nummer till Kraxkompaniets nästa revy har tagit form.

Några födelsdagsbarn har firats, märkligt vad det är många som föds i början av oktober. Kan det vara resultat av nyårsaftnar?