Juldagsmusik

Juldagen har inneburit lång sovmorgon, snöskottning, lasagne och en halv Woody Allen-film. Vi avbröt den, för den höll inte måttet.

Nu tar jag en drink och vi ska åka in till Örebro för att lyssna på ett band som heter The Mighty Stef. Helt okänt för mig men en kväll med livemusik verkar vara ett bra val så här på juldagen.

En dag ledigt till sedan två dagars arbete innan lite mer ledighet. Livet är gott!

God Jul!

Så mycket juligare än så här blir det inte i år. Granen och julpyntet är instängda i förrådet. En stor varmvattenberedare står, i väntan på installation, i vägen så de går inte att ta fram några julkulor.

Barnen är hos släkten i Östersund så det blir ett ganska lugnt firande även i år. Ingen julmat, istället kör vi repris på fjolårets succé. En rejäl, fin köttbit. Om inte grillen är helt fastfrusen så blir det grillat kött.

Broder T kom hit idag och bor här över julen. Tidigare kamperade han hos mamma över jularna men det går ju inte i år. Första julen utan någon som inte finns med oss längre känns så klart lite extra. I morgon ska bi tända ett ljus på graven, brorsan ska jobba på Verdandis julfirande på Folkets hus.

Kronprinsessan och mågen kommer och i år är J med och firar så klart. Förra året åkte han motvilligt till sina föräldrar i Märsta, nykär och dan ... I år är vi sambos och ännu kärare så nu känns det självklart att vi ska vara tillsammans och skapa nya traditioner.

Hemma i kylan

Snön och kylan kändes inte så främmande men mörkret. Att inte tillvaron badar i ljus som den gjorde nere på Kap Verde känns fortfarande lite konstigt trots att vi varit hemma några dagar.

Resan var välbehövlig för oss alla. Sol, värme och lugna dagar har gjort oss gott. Jag var jätteförkyld när vi åkte men blev bättre i värmen. J blev smittad efter några dagar och orkade inte sola och bada men njöt på cafeterian med en bok och kollade på folk.

Klimatet var helt perfekt, eftersom det är ganska blåsigt så blev det inte för varmt. Vindarna var precis lagom varma och kvällarna alldeles ljumna. Stränderna var fantastiska, inte mycket folk alls. Hotellet hade satt upp solskydd om man inte ville ligga i solen hela tiden.

Första kvällen bytte vi ringar barfota på stranden. 121212, kanske inte det mest originella datumet men det kommer inte några såna datum förrens om 89 år. I sluten av augusti tar vi steget fullt ut och gifter oss. Det känns helt rätt att vi ska vara gifta och att vi förhoppningsvis ska vara det till vi tacklar av.

Ganska så packad

I morgon eftermiddag styr vi mot Märsta för att träffa J:s föräldrar och övernatta hos dem då flyget går  vid halv nio på morgonen. Ikväll har vi packat och det gick bra med två väskor av det lite större slaget samt två mindre. Det går ju inte åt så mycket kläder när det är 26-27 grader på dagen och runt 23 på nätterna.

Nu är jag trött som bara den. Somnade jättesent inatt. Gjorde misstaget att somna till när vi skulle titta på en film. Jag låg och snurrade till klockan var över två. Ont i halsen har jag också och jag började tänka på ett hastigt påkommet möte på jobbet.

Vår lilla grupp fick kallelse i fredags eftermiddag och redan på måndagmorgonen så ville våra närmaste chefer träffa oss. Ingen agenda eller någon indikation på vad mötet skulle avhandla. Att chefen blivit hastigt kallad till ett möte i Stockholm, för att träffa vår GD, sent på fredagseftermiddagen fick mig att sätta igång alla möjliga konspirationsteorier. Man är inte så listig mitt i natten.

Nåväl, det var på det stora hela ganska goda nyheter de hade att komma med i morse. Vad det leder till visar sig nästa år.

Nu ligger mitt fokus mest på att få en skön semester i värmen. Komma hem pigg och utvilad lagom till julledigheten.

Andra advent och ingen stake synes än ...

... men stjärnorna på himmelen, de blänka.
Så var årets julshow till ända. Bra blandning av sång, musik, körsång, dansnummer, barnteater och sketcher. När så mycket ska klämmas in på samma gång så blir det en lång föreställning. Publiken har tappert pallat med värmen och träsmaken och varit med på noterna.

Elektriska ljusstakar kom fram till förra helgen men adventsljusstaken som stearinljusen ska sitta i ligger kvar i någon kartong i förrådet och där får den stanna.

Lilla h har haft Luciashow på ridskolan med pakethoppning för både häst och hund. Först red hon på hästen Hope och sen hoppade hon med Ajax. Det gick båda gångerna. Tidigare i höstas var hon med i en tävling som var mer på riktigt och den gången red hon fel väg och var omåttligt besviken på sig själv. Men det blev en erfarenhet som hon hade med sig till denna gång och nu var hon förberedd

Vilken vinter!

Snö och kyla i lagom doser är okej tycker jag, jag har ju turen att inte vara hemlös. All snö som ramlat ner de sista dagarna räcker och kallare än minus 6 behöver det inte bli. Denna vinter är jag iallafall rustad för vinter när det gäller bilen. Nya vinterdäck och antisladdsystem gör färden stabil.

Parkeringsplatsen medmotorvärmarstolpe på jobbet kostar mig 375 kr i månaden. Något jag tyckte var ohemult dyrt i höstas. Det är slut på gratisparkering och när man ändå ska betala så är det värt 125 extra kronor för att kunna sätta sig i en uppvärmd bil. Kupevärmaren ser dessutom till att bilen nästan är snöfri när jag åka hem på kvällen.

Idag var det en krock på motorvägen i höjd med Marieberg. Jag kom från stan och det tog mig 57 minuter att ta sig från värmeverket till Mariebergsavfarten. Vi sniglade fram i krypfart och jag gjorde vad jag kunde för att roa mig i bilen, ringde barnens farmor och pratade med henne en stund, luktade på de tre olika Kusmiteerna som jag varit och shoppat på Oliv och Te i stan. När jag kom hem fick jag god mat av J.

Vi tittade på dokumentären om Lars Lerin och gosade i soffan, orkade inte med något annat. Har ont i halsen och känner mig lite halvvissen, måste verkligen friskna till innan vi lämnar mörkret, snön och kylan i Sverige. På onsdag åker vi till värmen. Tanken att byta ut snön mot sand känns nästan overklig. Inga motorvärmare och inget trafikkaos. Det var tur att vi inte bokade denna vecka. Igår var nästan alla flyg inställda från Arlanda.

Om tre månader

ligger vi på Kap Verdes kilometerlånga stränder och gottar oss. Igår bokade vi en resa till värmen. När det är som mörkast här i Sverige kan det vara läge att gona sig i solen.
Vi går all in vad gäller bekvämlighet och valde ett hotell med all inclusive. Santa Maria har inte något jätteutbud av restauranter och nöjesliv så då tror jag att det är ett bra alternativ. Meningen med resan är att bara ta det lugnt, vilket är något som kan behövas för oss alla.

Shoppingmöjligheter finns det inte heller mycket av vilket gör att vi inte behöver så stor reskassa. Vad shoppinggalna lilla h säger om den saken vet jag inte, hon för nöja sig med sol och bad. Stora H kommer troligen bli rastllös så hon får nog testa barfotalöpning på stranden.

Själv ser jag fram mot att flyta som en kork i en saltsjö. Det kommer säkert vara bra för min psoriasis!

J är överförtjust över alla måltider. Hur han ska hinna med att sola mellan ätandet är en gåta.
Så här mattiderna ut:

• Frukost kl. 07.30-10.00
• Kontinental frukost kl. 10.00-11.00
• Snacks kl. 11.00-12.00
• Lunch kl. 12.30-14.00
• Afternoon tea kl. 16.00-17.30.
• Middag kl. 19.00-21.00
• Midnight Spaghettata (pasta) kl. 23.00.

Kumlanostalgi

Hittade den här filmen på Maxi. Ett fynd för endast 25 kr. Det ska bli intressant att se hemstaden så som den tedde sig för 40-50 år sedan.

Jag växte upp i Örebro och har inte någon direkt erfarenhet från Kumla. Som kumlabo sedan 12 år ska det bli spännande att se om bygget av fängelset, kyrkbranden och Indianernas framfart.

Underbar semiseger

Årets säsong av speedwayen började för Indianernas del lite tveksamt för att, allt efter säsongens gång, gå allt bättre. Nu är vi i semifinal och kvällens match mot serieledarna Vetlanda gick inte av för hackor.

En underbar seger med 10 poäng. Nästa tisdag kör de borta mot Vetlanda och nu är vi nära final!

Att det var landskamp i fotboll brydde sig Thomas Nordahl inte om. Han hade den goda smaken att njuta av finfin sport på Sannahed. Klok snubbe.

Favorit i repris

Medborgarskolans kurskatalog är en källa till förundran. Varje termin finns det minst en konstig kurs. I höst kan den hugade gå en kurs i trädbeskärning enligt JAS.

Jösses! PRO hade en kurs häromåret som slutade med att ett päronträd fälldes av ett gäng ivriga pensionärer

Här verkar det som att Medborgarskolan till det tunga artilleriet. Använder de JAS-plan för att frisera träden?

17 köttbullar och en toaring senare ...

Framåt eftermiddagen började vi känna oss i riktigt bra form. Herr Panik och jag. Vällingfrukosten låg stilla och fint i magen så en liten tripp till JC för jeansinköp kändes som en lagom påfrestande uppgift. Jeansinköpet gick snabbt, under tiden som brallorna lades upp, åt min något underlängdige man, så köptes ytterligare ett par brallor. Ett par roströda chinos fick också följa med.

När det var avklarat så började vi bli lite matta. Snabbt enades om vi att det nog var mat vi behövde så vi styrde mot Kamprads köplada där vi hasade oss fram till restaurangen. På vägen dit mellanlandade vi i några soffor och en contineltalsäng för att vila. Jag var yr och J kallsvettig.

Vi valde köttbullar och potatismos, det mest snälla mot våra trasiga magar. Jag köpte en liten portion med 8 köttbullar och Herr Panik dängde till med den stora portionen a´ 16! köttbullar. Mannen måste ha en container i mellangärdet för innan jag petat i mig 5 köttbullar hade han avverkat 17. Så här några timmar senare så har verkmästaren ännu inte gjort revolt.

En ny sits till toastolen samt en tvålkopp fick följa med, för att liksom, manifestera vår återkomst från dödsriket.

Nu har vi, med gemensamma krafter monterat toaringen. Det gick väl ungefär som vanlig när Frk Lugn och herr Panik gör saker tillsammans. Under närmast farsartade former så kom ringen på plats.

Herr Panik (HP): Men hur i hela friden får man bort den gamla ringen?
Han tokstirrar på ringen som om den ska lossna av sig självt. Sen lokaliserar han infästningen och drar på sig sin kännarmin. Han ser då lite självgod ut, liksom segerviss ...

HP: Herreminje vad äckligt det är här under toan!

Några minuters brottning med den gamla ringen vidtar och därefter skuras Gustavsbergsfåtöljen maniskt ren in i varenda vrå, under ett ljudligt frustande. De ämnen som hamnar i en skithusstol är inte HP:s favoritämne om man säger så.

Jag: Vad duktig du är. Toan ser som ny ut! HP börjar se lite tagen ut och backar ut ur badrummet.

HP sliter upp paketet med den nya sitsen och stirrar på en grå plastbit som mest liknar bitarna som följer med modellbyggsatser.

- Vad är det här? Inga skruvar!

Jag letar fram monteringsanvisningen som nästan var på väg att försvinna bland emballaget och granskar den lugnt.

- Man ska bryta isär den där platsbiten så blir det skruvar, muttrar och brickor.

HP: Herregud! Varför skickar de inte med riktiga grejor som till den gamla sitsen. Sen sätter han igång att bända isär plastpryttlarna. Aarrgghhh!!! De sitter ju som berg!!!

Jag: Man kanske kan ta en tång och nypa loss dem ... HP ser sig om i sovrummet efter en tång ... hittar ingen tång. Inte så konstigt då vi befinner oss i vårt sovrum.

Efter frenetiskt vickande på plastbitarna så delar de upp sig i sex delar enligt monteringsanvisningen. "Skruvarna" ska sedan föras in i ett av tre spår. Jag går grundligt tillväga för att få optimal vinkel på toalocket när det är i uppfällt läge Man vill ju inte att locket trillar när så jag provar därför alla alternativ. Under mitt något nitiska måttande så trillar skruven ner i toaletten.

Herr Panik får panik. Skruven ligger i toan som visserligen är kliniskt renskurad för några minuter sen.

Jag: Hjärtat, jag tar upp den eftersom det var jag som tappade den.

HP: Det är det minsta man kan beägara!

Jag fipplar till det så att nästa skruv också trillar i och HP börjar ändra färg i ansiktet.

Jag: Lugn! I´m going to fix this shit, baby. Look-i-look-i! I´m going down now.
Jag tror inte han såg på när jag körde ner näven och fiskade upp skruvarna likt troféer. Jag tyckte mig se både beundran och avsmak i hans sätt att se på mig. Han noterade noggrant vilken hand jag använde. Jag tyckte mig nästan se hur han räknade tiden då jag tvättade händerna. Antagligen kommer jag aldrig bli som förr. Helt nöjd blir han nog inte förrens jag tvagat mig i Klorin-

Till slut fick HP avsluta monteringen och slutligen, i triumf, ställa fram den ny tvålkoppen på handfatet. Den var förpackad i en hermetiskt tillsluten plast som inte var helt lätt att ta sig in i. Men det går att skriva ett eget blogginlägg om. Men frågan är om jag orkar och om ni orkar.

Vi är besatta!

Eller ansatta av någon otäck bacillusk/virus eller omen. What ever.

I måndags fanns det en ledig massagetid på jobbet. Jag har haft lite känningar i nacken och högra axeln så lite massage passade ju perfekt.

Efteråt var jag helt groggy men jag petade i mig en halv lunch, mer gick inte ner. Hela eftermiddagen så mådde jag illa och jag trodde att det berodde på massagen. Så var inte fallet. Jag blev sämre och sämre ju längre kvällen gick.

J åkte på samma skit under natten så efter en låång natt så var vi som två urvridna disktrasor. Det gjorde ont precis överallt i kroppen. På kvällen skulle jag och brodern åka till Gubbängen och titta på Indianerna första slutspelsmatch. Det gick åt fanders, både för mig och Indianerna. Jag följde, i halvdvala, hur det gick uppför och utför via nätet. Well well, nästa vecka är vi i toppform och klår dem på hemmaplan!

Nu har vi gemensamt varit sjuka och både vi och relationen har överlevt. Jag har hört att Dr Phil en gav  ett råd till ett ungt par som ville gifta sig väldigt snabbt inpå efter att de träffats. "Gift er inte förrens ni båda har haft en rejäl magsjuka."

J lät stundtals väldigt patetisk och ömklig, men när jag tänker efter så gnydde nog jag lika mycket.

I Appleträsket

Efter rekordstort funderande så är nu en iPad inköpt. Min ovilja mot Apples produkter är ganska stor. Prylarna i sig är jättebra men inte så bra att de förtjänar den hype det är runt dem.

Apples begränsning att det endast är deras produkter som får användas kunna som det moderna sättet att måla in sig i ett hörn.

Nåväl, det kom till surfplatta så föll mitt val ändå på en iPad. Och jag måste erkänna att jag är överförtjust.

J köpte en till sig så nu ligger vi i sängen med paddorna på magen. J läser en bok och jag bloggar. Timmen är på tok för sen men vi är i semesterdygnsrytm trots att jobbet väntar i morgon. I övrigt har dagen ägnats åt att laga massor av mat så vi har matlådor att ta med till jobbet.

Bilen har tvättats ren från miljoner road kills och tvättmaskinen har jobbat undan all tvätt. Det känns gott att återgå till vardagen och ha tråkgrejorna undanstökade.

Kattan och paddan

En vecka går fort

Men nu är det rätt skönt att vara hemmavid igen. Vi hann med ungefär det vi planerat att göra. En tripp över till Danmark blev inte av men landet ligger kvar och kanske får ett besök vid annat tillfälle. Umgänge med J:s syskon och deras familjer, fikaträffar med gamla vänner till J har varit på schemat. En shoppingtur till Gekås i Ullared och tivolibesök på Liseberg var beställt av barnen.

Jag hade önskat lite mer tid på stranden men vädret var ungefär som det varit denna sommar så det blev bara två tillfällen till att ligga på beachen. På det hela taget så gillar jag Varberg som stad. Lagom stort och massor med fina stränder nära centrum.

Träslövsläge

Så här odlas körsbärstomater

På stranden vid Johns Place

Kanonheddan

Ullas fina uteplats

Efter regn kom solen - hos Ulla

Fika hela veckan lång ...

Har det blivit. Idag har vi kollat på Bockstensmannen och J träffar en gammal kompis så vi delade på oss och fikar på Espresso House.

Published with Blogger-droid v2.0.6

Bastuklubben sammanträder

Jag bloggar eftersom jag inte gillar att basta. Shopping har stått på schemat idag. Först Ullared, ett jäkla ställe. Gekås tar fram de sämsta sidorna hos folket. Framhärdar barnen att de vill dit något annat år får de fara själva.

Det regnade när vi var där men när vi kom tillbaka till Varberg sken solen och vi åt på stan och lilla h brände av resten av reskassan i en galleria.

Kulturhuset Komedianten besöktes lite snabbt men vi måste gå dit igen känner jag. Det måste vara ett av Sveriges häftigaste bibliotek.

På kvällen kollade vi på film hos J:s syster. Barnen tränade i gymmet medan vi tog en kvällspromenad runt fästningen. På det hela taget är Varberg en jättemysig stad.

Published with Blogger-droid v2.0.6

Rötmånaden

Är här
Medelålders, vita män hävdar sin rätt att få supa på sjön.
Åk Ålandsbåt då för fan!

Published with Blogger-droid v2.0.6

Nöjd lilla h

Idag regnar det lite så vi gör en tripp till Ullared till barnens förtjusning. Själv ska jag köpa borsthuvud till eltandborsten och underkläder. Jyrki har visat var han bodde på åttiotalet. Han och hans tjej var gröna vågenmänniskor och odlade både det ena och det andra.

Published with Blogger-droid v2.0.6

Badjävlar

Sol idag så det blev stranden. Jag är den enda som inte badat. Ännu. Nu är det bra varmt i solen s. Jag kanske struntar i att vattnet är för k allt

Published with Blogger-droid v2.0.6

Åter på "brottsplatsen"

Precis här hade J sin plats när han var torghandlare i Varberg. Idag kom vi hit och vi har hunnit med en strandpromenad samt middag på Harrys.

Published with Blogger-droid v2.0.6

Grönt är skönt

Fits like a glove!

Idag har vi tömt det sista i mammas hus. Nu återstår bara flyttstädning och det anlitar vi proffs till. Vi lämpade av lite saker hos barnafadern och lite hemma. Biståndsföreningen Navet kom och hämtade ett lass med saker och vi körde en vända till tippen och en vända till Navet med det vi glömde skicka med. Det blir nog en vända till tippen med ytterligare några saker. Märkligt att det aldrig tar slut på prylar ...

Grodan

Efter röjandet och återvinningscentralen i Hallsberg hade vi planer på att ta ett dopp i Tisaren. På vägen dit stannade vi på fika hos J:s kompisar som bor på vägen. Vi visade upp "Grodan" som nya bilen är döpt till. Den är helt underbar att köra och alla finesser känns otroligt smarta och genomtänkta. J som fått köra nästan jämnt sedan han tog körkort har nu fått en konkurrent om att sitta bakom ratten. Idag fick han dock styra för jag handlade några pilsner i Hallsberg.

Badningen blev inställd för vi blev sittande vid Sågarbacken hos T och E vid L så länge att det började bli lite svalare i luften. Jag sög på en grön och vi cruisade vidare till Kumla och stannade vid kyrkogården och tittade till graven. Magen började knorra och vi kom på att vi bara ätit lite filmjölk på dagen. Vi klippte i oss en plankstek för två på Maestro. På det hela taget en skön semesterdag.

Published with Blogger-droid v2.0.6

Rund under fötterna

Nu har det blivit av att skaffa nya gåskor. Det blev såna där med luftkuddar under häl och trampdyna. Nu har jag gått i dem två gånger och rackarns vilken träningsvärk jag får.

Man använder nog inte riktigt samma muskler i dessa skor.

Pumpstavar har blivit poppis i bekantskapskretsen och rapporterna om armar som överkokta spagetti trillar in. När benen inte är lika stumma kanske det är armarnas tur ...

Published with Blogger-droid v2.0.6

Torrperioden är över!

Badpremiären för utomhusbad i natursjö brukar inte infalla förrän i Juli månad. Det är en princip jag brukar hålla på. Så även i år. Det hann bli den 24 juli innan jag kom i. En snabb kik i blogginläggen från förra året visar på att jag hade ganska god marginal till fjolårets badpremiär. Då hoppade jag i det sista skälvande dygnet på juli månad, nämligen den 31:a.

Nu är det ändockl inte mitt badande som är anmärkningsvärt. J har inte badat utomhus sedan han var i Portugal, håll i er nu, år 1983! Ja, ni läser rätt. Nästan 30 år hann det gå.

I det här ärendet så tar jag och barnen på oss äran att få honom att bryta detta badcelibat. Om han inte träffat mig så är jag tämligen övertygad om att det hade blivit 30 år och kanske mer.

Iförd fölsedagsbadbrallorna, barnen hade listigt planerat att spräcka badstoppet genom att presenta honom med ett par badbyxor när han fyllde i juni, så dök J som en tumlare rätt ner i spat i Bäcksjön. Han kom upp i samma rasande tempo som dyket. Men även ett kortvarigt dopp räknas.

Nu planerar vi in en badutflykt i morgon om vädret håller i sig.

Lilla h har kommit hem från Gotland och det var ett kärt återseende, hon kastade sig i famnen och lille Ajax kissade på sig av glädje. Det är gott att ha dem hemma igen. Snart far de till Jämtland och kusinerna och sedan blir det vår tur att åka iväg på semester till Västkusten. Det kanske rent av blir havsbad i år.

Vi trappar upp

Lite motion på semestern skadar inte. Gårdagen bjöd mest på allmänt slöande, städning samt rensning av avlopp. Jag har ont i nacken av okänd anledning. Kanske satt jag snett på bussen från Stockholm. Det blev inga längre utflykter, vädret lockade inte till några utomhusaktiviteter. En en sväng till Örebro för att se på filmen Take this Waltz som inte blev av förra helgen. Den var så där, stundtals riktigt bra men mellan varven rätt så överarbetad.

Idag gick vi trappan upp på Kvarntorpshögen för andra gången. Vi var uppe i söndags och nu hängde även Kronprisessan och mågen med. Stora H var spänstigast, hon avslutade med att springa runt högen efter att gjort sina rundor uppför trappan. Idag var det klart motigare än i söndags. Vi hade precis ätit frukost och vi borde nog låtit den lagt sig något men två i sällskapet skulle börja jobba så nu blev det som det blev.

Efteråt åkte vi till Skogsbrottet så att Stora H fick doppa sig. Vi hade inga badkläåder med oss så vi som ännu inte badat i år stannade på land. Nu kändes dock vattentemperaturen som det snart går att bada även för oss badkrukor. Det är 25 grader varmt så om några dagar så ...

Published with Blogger-droid v2.0.6

Semesterlunken

börjar infinna sig. Stora H har kommit hem från Stadium Sports Camp med sinnet fyllt av upplevelser och stora trunken full med smutstvätt. Vi har kommit hem efter en tripp till Helsingfors, en stad jag inte  varit i vad jag kan minnas. Båtturen ut genom Stockholms skärgård var jättevacker men att sitta fast på en finlandsfärja är varken min eller J:s grej. Man ska nog vara road av enarmade banditer, kareoke och buffé med drivor av storköksmat.
I Helsingfors var vädret perfekt för att strosa runt på stan, sol och lagom varmt. Vi var på designmuseet och  tog en fika på Kiasma som är Fnlands motsvarighet till Moderna Muséet. Fönstershoppade på Stockmanns och hängde vid Esplanaden och kollade på folk.
På hemresan hade vi bokat plats i a´ la carterestauranten. Väl investerade pengar, ingen smörgåsbordspanik alls. Bara riktigt vällagad och god mat serverad av en trevlig servitör.

Nu har vi upptäckt våra olikheter när det gäller hur vi hanterar tiden. Jag som alltid är ute i sista minuten  kontra J som nästan kunde vara på plats några timmar innan avfärd. Intressanta "kultur"krockar!

Johansson

Peter Johansson, han som gjort Johanssonskylten på Kvarntorpshögen, är en väldigt kul konstnär. Den här skapelsen står på Järntorget. Titeln WASAABI är ju helt klockren! Vi avlutade dagens bilprovaroddysse med att kika på denna samt äta en mjukglass på soldäcket framför slottet.

Vi har snurrat runt diverse bilfirmor och kollat på den ena bilen efter den andra. Kia, Hyundai, Skoda, Mitsubishi, Toyota och BMW har granskats. Slutligen lutar det åt en Honda Civic men vi avvaktar en offert och ska sova på saken i några nätter på Östersjön.

Oförnuft och känsla - en inredningsblogg

J fick i uppdrag att placera en fönsterlykta på något bra ställe. Den har hängt i köket men där fick den ge plats åt en ampel. Häng den på övervåningen någonstans, var mitt förslag. Efter en stund kom han ner och sa att jag kanske inte riktigt skulle tycka att placering var helt optimal.

Nej, placeringen var inte optimal, den var rent ut sagt katastrofal! Jag kom upp för trappan och var på väg in i duschen. Kloing! Jag slog snoken rakt i något så det nästan svartnade för ögonen. Mitt i den lilla passagen till sovrum och badrum  hängde den, precis i huvudhöjd.

Ernst! Kom tillbaka, allt är förlåtet.

Published with Blogger-droid v2.0.6

Tappade skruvar och sugar

Första semesterdagen blev ganska slapp och ledig. Jag kände av en annalkande förkylning redan igår kväll så jag köpte på mig Esberitox i förhoppning att slippa inleda semestern med att bli sjuk. Igår skulle vi gå på bio men när jag kom hem så tog orken slut. J var inte heller i form så vi avblåste planerna på restaurant och bio. Det blev ett hamburgermål på Max och medicininköp innan vi krachade i tevesoffan.

Efter en rejäl sovmorgon och brunch så röjde jag ut massa bråte i förrådet och åkte och slängde det. Nu går det att komma in och det finns plats att stuva in saker.

Det fanns planer på att gå på bio men orken ville inte infinna sig idag heller. J har ruvat i soffan och kollat på typ tusen avsnitt av Lost. Istället gav jag mig på att montera en kattlucka i balkongdörren på övervåningen så att Trajjakatten kan komma och gå som hon vill.

När jag skulle börja så spratt det till i liket i soffan. Han skulle minsann också vara med och leka med elverktygen ... En timme senare var luckan på plats efter ett antal mentala sammanbrott, missräkningar och tappade skruvar. Nåja, det är väl såna här saker som fogar samman älskande. Eller söndrar ... Nu tror jag inte på det sistnämnda för trots att vi nästan ryker ihop så har vi samtidigt väldigt roligt ihop även när vi inte är helt överens.

Trajja klarade luckan efter att blivit påpuffad några gånger.

Snart semester

Det ska bli underbart även fast det regnar just nu. Regnet verkar vara årets sommarhit. Eller rättare sagt, sommarplåga. Jag hoppas att det vänder framöver. Första semesterveckan är intecknad för att göra om på framsidan. Gräset ska bort och ersättas av någon form av grus och lite buskar som tål sol och värme bra. Om det nu blir något av den varan. Lite japanskt stuk är tanken. Staket ska upp vid trädäcket som är lagt men inte helt avslutat.

Vi ska åka till Helsingfors, upplägget låter farligt likt en pensinärsresa. Vi får se hur det utvecklar sig. Det pågår något slags designår så det finns nog en hel del intressant att kolla på.

Alla barnen och brorsan är på Gotland och jag längtar efter både dom och Gotland. Ångrar nästan att vi inte åker dit i sommar. Det får bli nästa sommar för i år tar vi västkusten och Varberg. En avstickare till Skagen finns med i planerna.

Hojen ska få nya bromsar och kanske luftas lite. Jag har inte åkt sedan det var nästan värmebölja i mars. I fjol blev det int eheller mycket åkt. Om jag inte börjar använda hojen kan jag lika gärna sälja den. Men det känns lite främmande, bäst att komma ut på den så det blir lite ordning på torpet.

Vi firar den kommande semestern med ett biobesök i kväll. J har legat däckad av en av århundradets värsta förkylningar, enligt han själv. Nu har han repat sig så pass att han tror sig orka med några timmar utanför sjuksängen.

Brev från kolonien

Nja, riktigt så går det inte till nuförtiden. Nu får man MMS från barnen när de är borta. Lilla h är på ridläger och rapporterar lyckligt via telefonen. I går talade hon nästan oavbrutet i tio minuter över hur toppen allt är. Med tempo hon har när hon talar så skulle hon kunna bli sportkommentator i radion.

Idag kom ett MMS med bild där hon sitter på en häst som är vm-mästare enligt henne. Klart att det måste vara en höjdpunkt. Det känns gott att hon trivs och har roligt.

Om någon vecka så ska Stora H åka till Norrköping på Stadium sport camp. Runt 700 sportiga ungdomar i hennes ålder på samma ställe. Kan det blir bättre än så när man är en sportnörd?

Hon laddar inför det hela genom att ränna upp för trappan till Kvarntorpshögen och sedan springa nerför bilvägen för att sedan ta sig uppför igen. På premiärrundan tog hon tre varv på raken. Jag får kramp bara av att tänka på det. En gång om året går jag trappen i lagom makligt tempo. Det räcker. Stora H och hennes morbror ska dock besegra trappen senare i sommar. Det innebär att man gör denna runda 10 gånger inom loppet av 5 timmar. Jag har inga som helst tvivel på att de kommer misslyckas.

Men vad är detta?

På vägen hem från Märsta dyker den är skylten upp. Vid sidan av vägen tornade sig ett enormt stort hus upp. Statens biblioteksdepå stod det på huset.

Min fråga var givetvis om det var någon slags avstjälpningsplats för avdankad bibliotekspersonal och som svar på den frågan fick jag bara en blängande blick från J.

Han tvärnitade och vände. Vi for upp på baksidan av huset och det kändes nästan som vi gjorde något vi inte fick. Det var vägbommar på alla infarter och skyltar om att obehörig trafik var förbjuden. Vi fick vända uppe på skogen bakom huset och åka vidare. Jag tyckte att J borde känna till stället men se det gjorde han inte så jag googlade fram lite uppgifter. Det är Kungliga Biblioteket som magasinerar bl a dagstidningar från 1851 i detta hus, vilket förklarar storleken på bygget. Man kan besöka depån om man har lånekort på KB. Eftersom det ligger mitt ute i spenaten så kan man äta medhavd matsäck i deras lunchrum. Tänk vad man får lära sig ...

Published with Blogger-droid v2.0.6

Übercool båt

Inspektion av båtbygget ingick förstås i vårt besök i Märsta. J:s pappa har hållt på i många år och bygga en båt på egen hand. Det är ingen liten jolle han håller på med! Den innehåller kök, salong, sovkojer, soldäck och självklart även en bastu. Ett måste för en finne.

Jag blir otroligt imponerad av de som gör allt på egen hand och dessutom hittar på egna lösningar istället för att köpa allt färdigt.

Published with Blogger-droid v2.0.6

Så var de gifta

Igår var vi på ett riktigt sagobröllop. J:s brorsdotter gifte sig och de var så bedårande fina. Solen kom fram och allt blev så där perfekt som de förmodligen hade förväntat sig. Det var nog 90 % pingstvänner bland gästerna och det var ganska så annorlunda mot de bröllop jag varit på tidigare.

Det hela var stundtals mycket modernt men samtidigt genomsyrat av, i mitt tycke, gammaldags värderingar. "Kvinnan är underordnad mannen och det är endast kvinnor och män som ska stå vid varandras sida." Ungefär så lät pastorn som vigde dem. Nåja, det är inte min sak att sätta mig över andras val. Jag ser det som en erfarenhet. Jag hoppas och tror att de unga kommer att leva sitt gemensamma liv på ett lyckligt sätt.

Bilen de åkte i gick inte av för hackor!

Published with Blogger-droid v2.0.6

Rekordsnabb shopping

I elfte timmen for vi till Örebro för att köpa skor av den finare sorten till J. Han har efter hårda förhandlingar gett upp tanken att ha sandaler på bröllopet. Det är J:s brorsdotter som ska gifta sig och på inbjudan står det kostym som klädsel och det betyder, just det, kostym. Till kostym bär man skjorta, slips och finskor. Damerna bär klänning eller dräkt. På den fronten har J varit ivrigt pådrivande att jag skulle köpa den dyraste klänningen av de fem jag provade. Han har även uppmuntrat mig till att skaffa en hatt!
Men när det kommer till han själv så vill han klä sig som en bohem. Men till slut så kom insikten att det nog är bäst att följa brudparets önskan. Kostym hade han redan, en svart. Men barnens farfar lämnade efter sig ett flertal snygga kostymer som är för stora för barnafadern och de passade perfekt. Han fick låna en ursnygg grafitgrå Oscar Jacobsson.

Slipstvånget försökte han vägra sig ur men även där fick jag rätt. Då gör karln en kovändning och ska plötsligt ha fluga!Och inte vilken fluga som helst. Den skulle inhandlas på Ingmars i Örebro. Den enda riktiga herrekiperingen som är värd namnet enligt herrn. Snacka om att gå "all in". Några dagar senare såg han en bild på Johan Hakelius vars fluga hängde som en vissen trasa och tvärvände i frågan. Nu var det alltså slips som gällde.

Med pressat tidschema kom vi in på Bergquist skor och han gick som en målsåkande robot fram mot ett par snygga svarta. Han vände på dem och såg prislappen. Jag trodde ögonen skulle ploppa ut på honom.

J: Fyra och ett halvt tusen! För ett par skor.
I: Men älskling, det är ett par Bally.
J: Vi går till Eccohyllan.

Vid Eccohyllan fanns inget som föll herrn i smaken. Hans smak var iställd på Bally. Men till Eccopriser så vi gick till Scorett och där fann vi ett par Tiger för halva priset. Med min utgångna bonuscheck så fick han ett par snyggsor till det facila priset avv 650 kr. Om han går snabbt så kan man tro att det är ett par Bally eller Clapton från Paul Smith.

Skoköpet gick på 15 minuter blankt. Slips och matchande näsduk tog ytterligare 5 minuter för nu var J så nöjd att han gick på allt jag föreslog. Vi behövde inte ens åka till Ingmars utan MQ dög.

Läslusten är återuppväckt!

I något år har jag varit nyfiken på en läsplatta men de kändes inte helt utvecklade när jag undersökte utbudet förra året. Nu har det hänt en hel del och när vingkamraten C berättade att hon skaffat en och vår sommarvikarie exalterat berättat om hur fantastisk den är så väcktes mina tankar på nytt.

Jag som varit storslukare av böcker läser allt mindre sedan jag blivit med progressiva glas. Jag får inte riktigt till de optimala glasen och när man inte ser som förr tar det emot att läsa. Pocketböcker har jag helt gett upp. Kontrasten mella tryck och papper är för dålig.

Nu har jag fått hem min iRiver Story och jag är helnöjd! Det går att anpassa storleken och jag läser helt obehindrat. Den är liten som en pocketbok och lika lätt som en inbunden. Man kopplar upp sig direkt med den mot bibblan och laddar ner de böcker man vill läsa och får sen ha boken i 28 dagar.

Jag har laddat den med Charlotte Gyllenhammars En spricka i kristallen, Guillous Brobyggarna och slutligen Jag Zlatan. Den sistnämnda vet jag inte om jag orkar med. Det var på tok för mycket fotboll för min smak. Men den kanske tar sig efter en stund. Jag är ju facinerad av själva fenomenet Zlatan på något löjligt vis.

Published with Blogger-droid v2.0.6

Vargslakt!

Nja, det är kanske en mild överdrift. Men Indianerna vände ett ganska rejält underläge till vinst nere på Kråkvilan i Norrköping. Jag Broder T åkte supporterbussen och fick se bra speedway.

Efteråt så hängde Antonio rejält med huvudet, han står med blå jacka i mitten och kopplat bort närvaron  med resten av laget. Han hade hörlurar på sig och verkade inte alls vara på samma planet. Ett enda bra heat gjorde han.

Den lille pånken näst längst ut till vänster i bild år inte lagets maskot utan GP-föraren Kenneth Bjerre. Han körde som en junior och och tog inte många poäng trots att han körde på reservplats och möter andra reserver i två heat. Imorgon tror jag att han eller Antonio blir ställd åt sidan.

Min idol Joonas (längst ut till höger) hängde med läppen och kastade sekunden efter jag tog bilden, sin blomsterkvast i huvudet på brorsan. Om det var av ilska eller om han missade mig förtäljer inte historien. Jag tolkar det det som att jag har fått blommor av Joonas Kylmäkorpi!!! Det smäller högst idag.

Published with Blogger-droid v2.0.6

På plats bredvid pappa

Solen var med oss när vi satte ner mammas urna. Det är så fint vid urnlunden, speciellt så här års. Hela kyrkogården är fin.

Efteråt åt vi lunch på Henkas.

Published with Blogger-droid v2.0.6

Pissväderspolska

Är dagens låt. Idag har det regnat oavbrutet. När regnet varit något mindre i styrka har det blåst. Inga nyheter för er som befinner er i mellansverige. Och att klaga på vädret är liksom ingen idé men idag har jag misströstat lite. Jag har ju semester och då vill man ju kunna sticka ut näsan utan att den blir våt.
J gav sig iväg imorse på cykeln i ösregnet. Jag erbjöd honom skjuts men som den sanna cykelhjälte han är så tackade han nej.

Förmiddagen har ägnats åt att ringa massor av samtal och fixa saker som inte blivit gjorda förut. Det känns skönt att bocka av sånt på att-göra-listan.

Sen for vi in till Net on net för att lämna in lilla h:s mobil som inte funkar. Jag skulle passa på att köpa en läsplatta och hade kollat in lagerstatusen och konstaterat att det fanns hemma. I hyllan gapade ett tomt hål, jäkla antiklimax. -Tyvärr har vi problem med vår lagertatusdator, meddelade tjejen i informationen. Suck ...

Nu har jag beställt en på nätet och den kommer förhoppningsvis denna vecka. Telefonen tar nog några fler veckor på sig men vi har en reservlur som tur är.

Det var bättre förr ...

Firande på flera nivåer

Så har då midsommaren firats. J och jag tog med oss Lola och for till Sannahed där vi träffade några jobbarkompisar till J. Vi blev hembjudna till dem på sill och potatis och det var jättetrevligt. Solen värmde och det gick att sitta ute och äta.

Lilla h har fyllt 12. Hon firades på midsommardagen av familjen. Farmor kom på besök, hon tar sig inte in i huset med sin permobil men på uteplatsen gick det bra att ta sig upp, vädret var med oss även denna dag.

Det blev mest presenter som gick i hästväg. Här poserar hon glatt i en brun outfit. Nu har hon en egen ridhjälm och säkerhetsväst. Sånt går att låna på ridskolan men nu rider hon ganska mycket och det kan vara bra att ha sina egna grejor. Om en vecka så åker hon på ridläger och hon är väldigt nöjd att ha lite nya kläder till dess.

Jag firar även semester, visserligen bara en vecka men det är semester. Semestern är dock ganska intecknad med både roligheter och måste saker.
Jag ska göra ett allvarligt ryck i tömning av mammas hus är planen. Kika efter en ny bil och träffa folk som jag inte träffat på länge.

Lite farande utanför länsgränserna blir det också. En tripp till Norping för bortamatch mot Vargarna. Till helgen ska jag och J åka till Märsta på bröllop. En resa upp till Skinnsberg var också inplanerad men ställdes in p.g.a. tandvärk. Som tur är inte min.

Så här kan man ta vara på rosor som är på väg att blomma över.

Published with Blogger-droid v2.0.6

Tråktisdag som slutade på topp

Dagen började minst sagt katastrofalt. Jag var uppe ovanligt tidigt för att komma till jobbet någon timme tidigare än vanligt. Vår sommarvikarie har börjat och trots att jag beställt användarkonton och behörigheter för flera veckor sedan så falerade allt. Så klart. Igår fick hon sitta vid min dator för att kunna göra något alls. Jag kände att jag behövde ha en stund för att röja undan några saker innan alla var på plats. Det är inte mycket som går som på räls på jobbet just nu. Behovet av semester efter den här vårterminen är stort vill jag lova.

Jag har börjat ta med mig en termosmugg med kaffe på morgonen. Vi har nuförtiden bara räligt automatkaffe att tillgå på jobbet och jag behöver börja dagen med en kopp anständigt java för att fungera. Muggen är perfekt att sippa ur i bilen och sen tar jag resten vid morgonfikat.


Jag ställde ner den orangea Primusmuggen i väskan och plockade med lite papper som skulle med. När jag ska ta väskan så ser jag hur tre deciliter kaffe har runnit ut i väskan. Allt badade i min frukostdryck. F*n! Viktiga papper, smink, plånbok, mobil och alla bra-att-ha-saker hade badat i kaffelatte.

Jag fick fullständigt frispel. Mitt alter ego Frk Lugn var så långt borta hon kunde komma. Troligen på en annan planet. J kom yrvaken, rusande nerför trappan i bara mässingen och undrade vad som stod på.

Ramsan och smädelsorden som smattrade ur min mun går inte att återge i skrift. Men en viss generaldirektör fick ut för mitt klanteri. Jag hade nämligen inte stängt igen tryckknappen på muggen.

Att GD fick på tafsen beror på att det beslutats från högre ort att vi endast ska ha kaffeautomater för att det ska vara lika på alla orter. Det knorras i leden kan jag lova. Dels tar det en evinnerlig tid att få ut dropparna ur automaten och dels är det inte lika gott som det gamla hederliga bryggkaffet. Ibland går halva kafferasten åt att vänta på att få sig en kopp. Inte vidare effektivt.


Under dagen har kvitton, plånbok och annat torkat samt befriats från den värsta kaffelukten. Telefonen som hade tendeser till fuktskada har repat sig och allt är förlåtet. Nästan.


Primusmuggen ska få en ny chans. Jag tror nämligen inte att jag kommer missa att trycka på stängknappen någon mer gång. 


Min orangea hade date med J:s Röda efter jobbet idag. Utöver allt strul så fick jag ett hemskt tråkigt dödsbud under dagen. Stora H:s mentor och båda barnens lärare har tragiskt gått bort och jag kan bara känna att livet inte är rättvisst vissa gånger. 


När det slutligen gick upp för mig att det inte var någon speedwaj idag så var botten nådd.Ytterligare en missräkning denna eländiga dag. Men till slut fick den en vändning till det bättre. J tog med mig på cykelutflykt till Kumlasjön, där låg vi och mös i gräset med var sin mugg kaffe och dajmstrut. Det blev enkelt att leva igen.

Melanomia Monday

I många länder kan man en måndag i maj gå till vårdcentralerna och kolla sina prickar och fläckar på huden för att kolla att det inte är av någon elakartad form.
Därav detta inläggs rubrik.

J a.k.a Herr Panik började igår kväll oja sig över en fläck.
J: Du måste kolla upp min fläck!
I: Javisst, vi kollar senare när vi har en bra lampa.
J: Du måste kolla nu!!
I: Nej, det går nog att vänta några minuter, hudförändringar brukar inte blossa upp med galopperande fart ...
J: Det gäller att reagera och agera i tid.
I: Ja, ja, vi agerar sen.

En stund senare kikar jag på liten brun prick. Jag har oräkneliga sådana på kroppen och konstaterar att det ser helt normalt ut.

J: Men den har inte funnits där!
I: Nej, inga fläckar finns där från början. Det tillkommer pga av pigmentförändringar. Åldersfläckar kan man kalla dem.Kolla på mig, jag får nya varje månad.
J: Hmm, det är inte att leka med. Malingt melanom är en grym sjukdom som skördar många offer ...
I: Ja, det är bland det värsta jag kan tänka mig, att någon av mina nära och kära får cancer ...
J: Kolla igen! Ser den inte misstänkt ut?
I: Den ser ut som ett oskyldigt lamm älskling. Nu går vi och lägger oss.
J: Du underskattar faran!
I: Du ser inte döden i vitögat, älskling, du har bara blivit lite äldre. Inget konstigt alls!
J: Hrmpff!

Stängt var det här!

Idag har Stora H och J satt upp staketet. Jag har med övervakat och kommit med goda råd åt herr Panik som får mer eller mndra stora utbrott när tingen går emot honom. Det räckte inte att han hade sina nya snickarbryxor som han fick i present av Kronprinsessa. Lugn, metodik och kunnande kommer inte med automatik bara för att man har rätt utrustning. Men han är snygg i brallorna och jag försöker låtsas att han är Bygglovs-Matte.

Han är nog mer lik Willy på humorn och det lagoma självgoda humöret. När vi ändå är inne på hemmafixarteveprogram så kom jag på att vi är ganska lika Simon & Thomas när det gäller att kärleksfull gnabba på varandra.

Published with Blogger-droid v2.0.6

En stilla stund

De lugna stunderna är lätträknade när Ajax och Katla är här. Nu ligger de och myser i solen som tittar fram. Vi har varit och köpt staket som ska sättas upp på baksidan så att de inte rymmer. Katla är lydig och stannar på tomten men Ajax kommer snart att våga sig längre bort och Lola tar alla tillfällen att dra iväg och välta grannarnas barn.

Published with Blogger-droid v2.0.6

Så blev det sommarlov ...

I år är det sista gången på några år som jag får äran att vara med på avslutningen. Nästa år går lilla h på "högstadiet" och där är inte föräldrarna med på avslutningen.

Arrangemanget gick till på ungeför samma vis som tidigare år. Rektorn höll ett föredömligt kort tal och flytvästen som varit med ända sedan första avslutningningen för 8 år sedan hade lämnats hemma. Skönt!

Amfiteatern vid Kumlasjön är en fin plats att vara på. Jag kan inte minnas att det har regnat ett enda år även om vädret vissa år inte varit det bästa. I dag sken solen lite försiktigt bland grå moln och vi kunde sitta på medhavd filt.

Barnafadern jobbade och Stora H var ute på galej med sin klass, så vi hade med oss Katla och Ajax. Att ta med sig en valp kan vara påfrestande men han skötte sig riktigt bra, jag hade med tuggben åt dem som de uppehöll sig med.

Nu är det dags att baka tårta till J som fyller år idag. Han blev uppvaktad av oss i morse med frukost i sängen, sång och paket och blev nog både överraskad och lite rörd. Eftersom skolavslutningen inföll på samma dag så tar vi kalaset imorgon. Nästa vecka är det kalasdags igen då lilla h fyller 12.

Published with Blogger-droid v2.0.6

Nu är EM i full gång

Det sitter tre gubbar i soffan och ömsom skriker, ömsom kommer med förstå-sig-på-kommentarer. De jämför sina "karriärer" som fotbollsspelare. Jag har svårt att avgöra vem som är bäst. Janne är ju uppväxt i Foppaland men var back i Sidensjö IF:s pojklag. Tomas har en B-lagsmatch för Grythyttan på meritlistan. Han är dock den enda som spelar lite idag på någon slags gubbnivå. Jyrken vann skytteligan två år i rad i Lilla Edet. Något som jag har hört till leda.

De dricker kaffe!? Jag som fyllt kylen med pilsner och hade popcorn i skafferiet. Nåja, de trivs. Tror jag. Det går inte så bra för Sverige.

 

Själv har jag hjälpt lilla h att baka. Hon ska sälja fika på Skogstorpsdagen i morgon. Hon är strålande glad för att få veta att hon fick byta spår till Grön inför 6:an. Efter att beskedet kom om placering på Röd har hon varit moloken men nu löste det sig till det bästa.

Jag är också glad över att kontraktet är påskrivet till mammas hus. Om två månader flyttar köparen in.

Sportiga Stora H ...

kom förbi i sin springmundering. Hon hade varit ute och sprungit 5 km med kompisen F. De hade tagit tid och sprungit på 23 minuter nånting. Jag är grymt imponerad. Nu var hon lite osäker om det var exakt 5 km, men det kvittar, hon är snabb coh väldigt sportig. Det är inte jag.

Vi sorterade tvätt och J fick tag på ett par svarta träningsbyxor.

J: De här är Stora H:s va?
I: Nej.
J: Är de lilla h:s?
I: Nej, de är mina.
J: Dem har jag aldrig sett att du haft på dig.
I: Ehh, det är mina träningsbyxor ...
J: Det förklarar saken!

Nu ska jag nog ta med mig Lola på en långsam promenad.

Mission impossible completed

Är så nöjd nu! I elfte timmen så har vi gjort klart mammas deklaration. Hon var delägare i en jordbruksverksamhet som måste lämna in rätt mycket mer uppgifter än vi vanliga inkomsttagare. Den krångliga delen med näringsverksamheten hade LRF-konsult fixat men när det gällde att sammanfoga den med den vanliga fick jag inte tag på någon revisorsmänniska som ville ta sig an deklarationen.

Förr om åren har en bankman hjälpt mamma men han tackade nej i år. Jag har hört mig för bland bekanta och ingen verkade direkt vara jättesugen att ge sig på detta. Jag förstår dem, sånt här är ju genomtråkigt! Att frivilligt ge sig på sånt utanför sin arbetstid är bara för mycket begärt.

Jag hade ansökt om anstånd med tiden för inlämning och nu började det brinna i knutarna. Jag försökte anklita proffshjälp mot betalning men blev invaggad i tron att jag skulle klara av detta själv. Och visst fixade det sig!

J visar sig vara en revisormänniska innerst inne. Han var den som lugnt och metodiskt tog sig genom alla räntefördelningsmojänger och expansionsfonder. Jag får kväljningar av sånt här och rafsar bara hysteriskt runt bland alla papper. Nu är allt klart och jag är både en smula klokare och mycket lättad.

Published with Blogger-droid v2.0.4

ABC enligt Suominen

En av våra gamla surdegar har idag, om inte bakats färdig så iallafall avslutats. J har efter ett antal års närmast maniskt samlande av DVD-filmer fått ihop en nätt samling. Även jag själv hade ett antal filmer så tillsammans så tar de en hel del plats. Nu finns som tur är, ett rum som inte är bebott av någon människa så där har vi hyst in alla filmer. TV-serieboxarna bor på allrummet av någon anledning.

Jag kikade in och beundrade arbetet som J slutfört. Under några månaders tid har man klivit över travar som stått i olika grupperingar på golvet i väntan på att extra hyllplan skulle införskaffas. Ett ärende som är en historia i sig. IKEA har nämligen gjort om måtten på Billyhyllorna. Har ni hört något så dumt?! De gamla standardmåtten 80 och 60 cm bredd gäller inte längre utan vill man ha en smalare hylla så mäter den numera 40 cm. Helt galet, då inköp av extra hyllplan är omöjligt.

Åter till filmerna, jag lät blicken vandra längs ryggarna och kände en viss tillfredställelse över att ha så mycket film att välja mellan, många av dem har jag inte sett och då jag lever med en människa som älskar att se om redan sedda filmer så är jag en lyckans ost.

På bokstaven G hajade jag till. Efter Gentlemens Agreement dyker American Splendor upp och därefter Barney´s version. Hmm ... I de två sistnämnda finns samme skådespelare med i huvudrollen nämligen Paul Giamatti. Giamatti som i G ... Alltså, ibland står filmerna med samma skådespelare tillsammans. ag kikar i hyllan till höger och på R står mycket riktigt filmer som Julia Roberts är med i tillsammans med filmer på R.

Det krävs en man av J:s kaliber att komma på något dyligt. Helt galet men jag gillar idén.

Published with Blogger-droid v2.0.4

Här är beviset

På att blondiner är korkade. Det står ju på schampoflaskorna. Förlåt några undantag, det gäller naturligtvis inte er.

Published with Blogger-droid v2.0.4

Vådan av att vara spontan

Vi har letat efter en byrå på Blocket en tid. Den finns visserligen som ett platt paket i Kamprards köplada men det är ju lite sport att köpa en bättre begagnad till halva priset. Dessutom slipper man skruva ihop den. Den ena efter den andra har gått oss förbi då vi inte varit snabba nog i vändningarna. Vid halv åtta ikväll dök ett nytt exemplar upp, till ett synnerligen bra pris. Jag kollade med J om han var sugen på att åka till stan så vi kunde hämta den redan ikväll. Han ställde upp som vanligt.

Byrån fanns på Kungsgatan och när vi kom inåt stan insåg jag att det är idag som Marknadsafton går av stapeln. Örebro city invaderas av örebroare som vill ta chansen att fynda gamla hyllvärmare som ställts ut på gatorna och dricka öl på uteserveringarna. Inte den direkt lämpligaste tidpunkten att komma med bil.

När vi kommer fram är Kungsgatan avspärrad för att folk åkte Segway! Världens mest onödiga färdmedel. Efter lite snurrande så blev vi framsläppta genom avspärrningen. Vi åker 20 meter och är framme vid nr 13. Då inser jag att man skulle åkt in på bakgården från Nygatan.

- Kör till Stortorget så kör vi runt kvarteret, vi kan ju för böveln inte pressa oss genom avspärrningen en gång till, dirigerade jag J. När vi kom fram dit var det avspärrat och stackars J fick vända på en femöring mellan cyklister, gående och fan och hans moster. Såna situationer kan få den mest härdade bilförare att stressa upp sig men J var lugn och körde sakta som en lus på en limsticka så den som blev tokstressad, det var jag. Jag skämdes, fällde ner solglasögonen och återtog min roll som despotisk handledare.

När vi var tillbaka på Kungsgatan åt rätt håll, parkerade vi så jag kunde kvista bort till Stortorget för att ta ut pengar. Efter det kändes det som vi kunde pressa vi oss genom avspärrningen utan att Segwaysnubbarna skulle få spader. Jag fällde ner solglasögonen och skämdes. - Vi hatar Segway skanderade J. Tur att rutorna var uppe.

Sedan vidtog ett hysteriskt letande efter lägenheten, jag fick ringa flera gånger och säljarna tyckte nog vi var totalt förvirrade och reglade dörren så fort vi fått ut byrån i trapphuset. Mitt ögonmått hade nog varit lite väl optimistiskt, det var med nöd och näppe vi fick in byrån. Men det gick efter en del pusslande. När vi kom hem så var det att väldans trixande att få upp den för trappan. Rackarns vad smidigt det hade varit att åka till IKEA och hämtat ett platt paket.

Nu är byrån på plats och den rymmer hur mycket som helst och vi fick oss en föräktenskaplig prövning.

Det här är ett naturreservat

Där finns det fina blommor så här års. Bland annat Guckuskor. Vi passerade stället på väg till Loka Brunn. När jag nämnde det för J så tittade han något förvånat och frågade varför det fanns såna just där.
- Det måste vara svårt att får Gucciskor sålda här ute i busken, konstaterade han.
Jag bara tittade på honom och brast ut i gapskratt. Gucciskor och Guckuskor, jo, det låter ju rätt lika.

Nationaldagen kom som en välbehövlig ledig dag mitt i veckan. Vi åkte till Loka Brunn och gottade oss på deras fantastiska spa. Precis som förra gången var det inte mycket folk alls. De första timmarna var det vi och ett annat par där så man behöver inte trängas. Vi har varit där en gång tidigare och vi kommer garanterat åka dit igen.

På ditvägen passade vi på att hälsa på barnafderns mamma I som bor i Grythyttan. Hon är så mysig, min ex-svärmor. Trots att hon är över 80 år så hänger hon med i samhällsdebatten på bådde stort och smått. Hon är med i en bokcirkel som funnits i 50 år! Den äldsta är 93 och i princip blind så numera måste det finnas ljudböcker utgivna på de titlar de läser.

Published with Blogger-droid v2.0.4

Vilken dag!

Två bra saker och en dålig sammanfattar jag dagen. Det har förvisso hänt ytterligare några småsaker som var både bra och dåliga. Men jag håller mig till de viktiga händelserna. Nr 1 var att J klarade körkortet! Han har pluggat och gnetat de sista veckorna och idag fick han ta bilen från mitt jobb. Han skrev ju upp i samma hus som jag jobbar i. Det måste varit en härlig känsla att få köra bil utan att ha mig med på passagerarsätet. Jag har varit "a pain in the ass" som handledare. Kastat okvädningsord och hånat honom mer än jag berömt. Någon pedagog är jag då rakt inte. 

En stolt, glad och nöjd älskling. Fotografen och handledaren är också stolt, glad och nöjd.

Dagens antiklimax kom kl 16.00. Då hade jag infunnit mig hos mäklaren för att skriva kontrakt med köparen på mammas hus. Jag var så glad att allt fallit på plats. Vi fick huset sålt snabbt och köparen ville flytta in redan 1 juli. Nästan för bra för att vara sant ... När jag står och väntar på broder T hos mäklaren så ringer köparen till mäklaren och backar ur! Han hade tydligen gått in i väggen och pallade inte att genomföra någon husaffär.

Suck! Jag som var så glad att någon ville flytta in snabbt i huset som ju bara står tomt. Nu får jag en gräsmatta och rabatter att ta hand om. Troligen hela sommaren. De flesta köpare brukar ju ta flera månader på sig att kunna tillträda. Mäklaren ska kontakta den andra spekulanten som var med på budgivningen, förhoppningsvis så är hon fortfarande intresserad.

1 - 0 på bra-och-dåligt-skalan stod det alltså inför kvällens hemmamatch på Sannahed. Vi åkte dit med känslan av att det skulle bli storstryk då gästande laget heter Dackarna och leder tabellen. Så fel jag hade! Det blev en knapp vinst. Men en vinst är en vinst! Tjoho!

En nästan onödigt händelserik match blev det. Urusel kondition på banan med många kullåkningar och en hel del fulåkning. Darcy Ward körde av Pepes kedja och visade prov på dåligt beteende. Pepe kokade av ilska och kastade in kedjan på innerplan. Hade jag varit Pepe så hade jag tagit med kedjan till depån och använt den på Ward ...

Imorgon är det Nationaldagsledigt och vi ska passa på att fira den på Loka Brunns spa. En favorit i repris. Dags att packa ned badkläder och sova ut.

En viss parkeringsvakt ska vara glad att han har hälsenorna kvar

P-böter är alltid irriterande att få. Har man struntat i att betala eller ställer sig på en handikappruta så är det befogat. På jobbet har man infört parkeringsavgift. Något som retar upp de flesta. Vårt fula, muggiga hus, där vi jobbar, ligger inte centralt på något vis så förståelsen för det nya systemet är väldigt låg. Enda fördelen är att nu finns det gott om platser. Omaket och merkostnaden har lett till att allt fler åker kollektivt eller cyklar. Vi byfånar som bor utsocknes har inte samma möjligheter. Jodå, det går för all del att åka länsbuss och byta till stadsbuss. Jag gjorde det under några år. Men vad mycket tid det gick!

Idag betalade jag parkeringsavgiften för första gången sedan den infördes någon gång i början av året. Jag har nämligen haft några bra gratisplatser att tillgå men idag var de upptagna. Då jag planerat att göra några ärenden på lunchen la jag endast i pengar för förmiddagen.

När jag kommer ut och ser den förhatliga gula remsan, som alltså är den nya tidens p-böter, eller kontrollavgift som det så fint heter, sitta under torkarbladet blev jag jätteförvånad.

Jag började undra om jag ställt mig där man inte få stå, sen hann jag tänka att jag glömt att sätta biljetten i rutan. Att jag skulle få böter, jag kommer kalla det böter, så det så, det fanns inte på kartan.

Jo minsann! Jag hade sinkats några minuter av en kund som ringde precis när jag var på väg ut, och på dessa ynka minuter hade hin håle till p-nisse varit framme och lappat mig. 5 minuter efter utgången tid hade han varit på plats. F*n vad sur jag blev, eller. Jag blev heligt förbannad! Jag har inte parkerat utanför NK i Stockholm. Utan långt ute i Västhaga där det finns gott om plats. Någon slags förmildrande omständighet borde han ta hänsyn till.

Jag ser p-nissen ränna förbi mitt  fönster bittida och sent. Det måste vara rena guldgruvan där ute. Vem kommer inte iväg från jobbet någon minut senare än vad man tänkt?

Jag brände iväg med däckskrik för så in i h-vete ilsken blev jag. Jag måste ha mött p-nissen när han var på väg från min bil för det var på minuten jag dök upp. Det var nog tur för honom att han inte gått åt samma håll som jag körde iväg för jag hade kört väldigt, väldigt nära hälsenorna.

400 kr och en rejäl huvudvärk kostade det mig. Jag tror jag ska börja ta hojen till jobbet för den får man parkera gratis. Dessutom kanske jag kan anlägga en hård min och åka runt och se lite hotfull ut när jag får syn på p-nissen. Moget? Nä! Långsint? Ja!

Published with Blogger-droid v2.0.4

Fästingplågan

Ikväll gjorde Jyrki, (a. k. a Herr Panik) verkligen själ för sitt namn. Jag var hemkommen från en hundrunda med Katla och hör J hojta uppifrån duschen. Plötsligt kommer han farandes nerför trappan spritt språngande näck och galen. Jag trodde han var glad att se mig men se, så var inte fallet.

- JAG HAR FÅTT EN FÄSTING!, vrålar han. SKANDAL!, trumpetar han sedan. ( Skandal, det är J:s standardfras när saker inte går hans väg)

Jag tog det hela med ro, för jag är ju en person som tar det mesta med ro. Min avsaknad av reaktion föll inte i god jord kan man lugnt säga. Jag sa åt honom att gå upp och klä på sig då jag väntade på att ordföranden i samfälligheten skulle komma förbi vilken sekund som helst.
Uppe på badrummet hörde jag hur han muttrade att detta är inte att leka med. - Jag kan bli lam, blev nästa utfall.

Nåväl, grannen/ordföranden kom förbi medans J grundligt sanerade sig uppe i duschen. Efteråt duschen kom han ner och krävde att vi gör oss av med Trajjakatten.

Det kravet brydde jag mig inte ens om att kommentera, jag glodde lakoniskt på honom med en blick som jag vet tar udden av de flesta av hans utspel. Idag hade det motsatt effekt. -  Om du inte tar mina krämpor på allvar ska jag börja piska dig, härjade han.

Jag parerade skickligt undan daskarna samtidigt som jag lagade mat och kontrade med
-Älskling, på lördag ...
- Tyst, röt han.
-På lördag kommer fästingbu ... försökte jag igen
-Tyst! Du bryr dig inte om att jag blir lam ... fäktade han.

- Tyst på dig och lyssna! Det kommer en buss till Kumla där man kan vaccinera sig mot TBE på lördag. Du kanske ska passa på att gå dit, pressade jag fram.

Han klämde på den lilla röda pricken så att området runt pricken rodnade.
- När det blir stort som en femkrona ska man uppsöka sjukvården, se så svullet det är, hummade han.

Själv undrar jag vem som bör uppsöka psykvården. Han eller jag.

hemmafix

Kvällen har ägnats åt diverse fixande hemmavid. Stora H hade köpt nitar som hon piffade till sina shorts med. Shortsen blev som nya och lite kaxigare än innan. Spöket på byxorna är det berömda biblioteksspöket i Hallsberg. Han fick följa med hem idag. Lilla h har varit med J på prao där idag och hon och klasskompisen E fick hjälpa till att gallra utgånga böcker och städa bokhyllor. När de var klara med de lite tråkigare uppgifterna fick de göra en lite utställning med sina favoritbarnböcker.

Tjejerna var nöjda med sin prao-dag. Jag kan tycka det är lite överdrift att barnen ska ut på prao redan i andra klass. Det är då rakt inte lätt att hitta plats som passar så små barn. Jag antar att det är personalen som vill ha ytterligare en dag för planering och döper det hela till arbetsplatsdagar. Det gäller att ha kontakter med folk som har möjlighet att ta emot barnen. Det är inte många som har tid att ha med ett barn samtidigt som arbetet ska skötas. På måndag är det Stora H:s tur. Hon får hänga med en klasskompis till universitets it-avdelning där hennes pappa jobbar.

Själv har jag klippt gräset, skruvat ihop en förvaringslåda till uteplatsen och grejat med lite av varje. Lite hammockgungande hanns med trots att det var lite kylslaget ute. Kvällarna är härliga nu och den här kvällen var trots sin enkelhet väldigt harmonisk.

J brassade hamburgare och pommes till kvällsmaten som intog till reggaerytmer. En skiva med Burning Spears hade kommit med paket från Amazon. Säga vad man vill om reggae. Man behöver vara pårökt för att uppskatta musiken i långa loppet. En låt går väl an men därefter ...

Alltsom oftas när vi diskuterar vår omaka musiksmak hävar J att det är texterna som är det bärande i musiken. Det kravet tyckt dock vara undantaget Burnings Spears, vars texter upprepar ett och samma ord om och om igen. Det behövs inga texthäften där inte!

Sedan begav han sig till Underlandet tillsammans med Alice. Inte i den vanliga sagovärlden utan i form av något slags spatterspel. Alices vita förkläde är ständigt nedstänkt av blod. Sådan är han min oäkte hälft.

Published with Blogger-droid v2.0.4

Vad är det för speciellt med Valhallavägen?

Lilla h tutar på med sin klarinett. Så är på slutet av terminen duggar konserterna tätt. Förra veckan var det vårblås på bibblans atriumgård.

Igår kväll var det avslutningskonsert på kulturskolan. Klarinett- och saxofoneleverna turades om att spela. Lilla H spelade Pippis sommarvisa. Fröken har tränat lite dåligt på sistonde så hon valde ett säkert kort. Bäst var kvartetten, med en saxofon av varje sort, som spelade ledmotivet till Bumibjörnarna. Kalasmäktigt med en barytonsax som stompade på! 

Idag är de iväg till Stockholm för konsert på Musikmuseet och besök på Gröna Lund. Bussresan var låång och trååkig meddelades jag via sms. Väl framme i Stockholm var allt toppen. Det kom ett sms med meddelandet OMG !!(Oh My God för er som inte är så bevandrade i dagens förkortningar) Vi är på Valhallavägen, min favvogata!

Är det Monopolspelet eller något besök som gjort intryck? Jag har ingen aning men ska fråga henne när hon kommer hem ikväll.

Hur gör man come back?

Efter långt uppehåll så suger det lite i bloggtarmen. En tung vår har det varit, både på den privata fronten och på jobbet. Nu börjar det vända och det är mest trevligheter som ljusa sommarkvällar, speedway och allt annat som man gått och längtat efter under vintern.

Livet har snurrat på efter mammas bortgång. Nu är huset till salu och bouppteckningen är i full gång. Det sköts av proffs och nu känns det inte som det är massa måsten med papper och annat som ska tas om hand hela tiden.

Äntligen är försommaren här och livet är på det stora hela helt fantasktiskt. Barnen är tillfreds och kärleken till J växer och djupnar.

Att blogga om det rosenröda skimret blir dock för enahanda. Jag har haft svårt att blogga om den lyckliga delen av livet. Roligast har det varit att skriva om vardagsångesten som då och då toppas med glada stunder. Vem vill läsa om hur kär jag är?

Jag grunnar som bäst på vilket upplägg jag ska ha om jag nu ska fortsätta blogga. Jag smyger igång på ungefär samma sätt som innan men rätt var det är så har jag hittat den nya formeln.


Min gamla bloggrubrik Lugn, bara lugn stämmer inte längre. Jag lever ju med Herr Panik, eller något åt det hållet. Herr Panik och Frk Lugn har dock vansinnigt roligt ihop och det är nog runt det som  bloggandet kommer att ha sin grund i. Varvat med ungar, hundar, speedway, musik och andra väesentligheter.


Det lutar starkt åt något slags scener ur ett äktenskap fast med bäring på komik istället för tragik ... Häpp! Det har jag det! Jag tror det blir bloggnamnet. Fast vi är ju inte gifta, än.

Smaka på namnet - Scener ur ett föräktenskap ...
eller
Scener ur ett oäktenskap.

På återseende.