Vådan av att vara spontan

Vi har letat efter en byrå på Blocket en tid. Den finns visserligen som ett platt paket i Kamprards köplada men det är ju lite sport att köpa en bättre begagnad till halva priset. Dessutom slipper man skruva ihop den. Den ena efter den andra har gått oss förbi då vi inte varit snabba nog i vändningarna. Vid halv åtta ikväll dök ett nytt exemplar upp, till ett synnerligen bra pris. Jag kollade med J om han var sugen på att åka till stan så vi kunde hämta den redan ikväll. Han ställde upp som vanligt.

Byrån fanns på Kungsgatan och när vi kom inåt stan insåg jag att det är idag som Marknadsafton går av stapeln. Örebro city invaderas av örebroare som vill ta chansen att fynda gamla hyllvärmare som ställts ut på gatorna och dricka öl på uteserveringarna. Inte den direkt lämpligaste tidpunkten att komma med bil.

När vi kommer fram är Kungsgatan avspärrad för att folk åkte Segway! Världens mest onödiga färdmedel. Efter lite snurrande så blev vi framsläppta genom avspärrningen. Vi åker 20 meter och är framme vid nr 13. Då inser jag att man skulle åkt in på bakgården från Nygatan.

- Kör till Stortorget så kör vi runt kvarteret, vi kan ju för böveln inte pressa oss genom avspärrningen en gång till, dirigerade jag J. När vi kom fram dit var det avspärrat och stackars J fick vända på en femöring mellan cyklister, gående och fan och hans moster. Såna situationer kan få den mest härdade bilförare att stressa upp sig men J var lugn och körde sakta som en lus på en limsticka så den som blev tokstressad, det var jag. Jag skämdes, fällde ner solglasögonen och återtog min roll som despotisk handledare.

När vi var tillbaka på Kungsgatan åt rätt håll, parkerade vi så jag kunde kvista bort till Stortorget för att ta ut pengar. Efter det kändes det som vi kunde pressa vi oss genom avspärrningen utan att Segwaysnubbarna skulle få spader. Jag fällde ner solglasögonen och skämdes. - Vi hatar Segway skanderade J. Tur att rutorna var uppe.

Sedan vidtog ett hysteriskt letande efter lägenheten, jag fick ringa flera gånger och säljarna tyckte nog vi var totalt förvirrade och reglade dörren så fort vi fått ut byrån i trapphuset. Mitt ögonmått hade nog varit lite väl optimistiskt, det var med nöd och näppe vi fick in byrån. Men det gick efter en del pusslande. När vi kom hem så var det att väldans trixande att få upp den för trappan. Rackarns vad smidigt det hade varit att åka till IKEA och hämtat ett platt paket.

Nu är byrån på plats och den rymmer hur mycket som helst och vi fick oss en föräktenskaplig prövning.