När Kronprinsessan a.k.a. Julgransfürern flyttade hemifrån blev det fritt fram att pynta julgranen med i princip vilka kulörer som helst. Nåja, rosa kulor är No, No, fortfarande. Nånstans måste gränsen dras.
Hur som helst, jag och småprinsessorna har de senaste jularna börjat hänga upp diverse olika pynt i granen. Under Julgransfürerns tid var det stränga påbud om vad som passerade hennes kvalitetskrav. Endast röda kulor och guldpynt tilläts. Vad hennes närmast maniska kontrollbehov över julpyntet och adventsljusstakens nivå på ljusen kommer ifrån är en gåta.
Nu bränner vi ljusen lite hur som helst. Och granen blir mer och mer lik en Disneygran.
I år taggar jag upp min lilla revolt ett rejält snäpp. Jag har köpt en plastgran!Inte vilken ruska som helst, jag slog till på De Luxe-modellen med 360 små led-lampor. Dyr som satan, men jag räknar hem den på 5 år. Bara det att slippa dammsuga barr fram till påsk är värt en hel del.
Jag passar på att tillkännage detta här på bloggen. Då sitter jag inte i skottlinjen för eventuella repressalier. Dessutom är Kronprinsessan helt uppe i varv med att hämta hem lilla Lola. Det går ju inte att brinna av med den lilla rara i knät.
3 kommentarer:
PLASTGRAN - VAD I HELVETE?!
Fortfarande chockad. Se kommentar på Facebook....
Dessutom vill jag citera Ernst:
"Det finns dofter och det finns dofter...." Wunderbaum i granen? Med talldoft eller? Pissoarlukt!!!
Fnyser!!!!
Harkel... Börjar inse att mitt infall kanske inte var så listigt. Emme har nästan förskjutit mig. Men till mitt försvar kan jag meddela att jag minsann köpt granar som luktat rävpiss eller nåt åt det hållet när de kom in i stugvärmen.
Ja, ja, jag får väl ta in lite granris swom doftförhöjare.
Skicka en kommentar