Årets nyord

Idag presenterade Språkrådet sin nyordslista. Frk Lugn gillar ord och visst är vissa av dem rätt kul? De här fastnade jag för och vill kommentera:

fiskpedikyr pedikyr där man utnyttjar fiskar som gnager av hudflagor på foten
Kommentar: Lite småäckligt, men de där fiskarna är rätt kul att se på när de idogt jobbar på med folks ofilade fötter. Det måste kittlas nåt så djuriskt.

frimester semester då man är helt ledig och inte uppkopplad till arbetet via e-post eller mobil
Kommentar: Ett tidstecken, för tio år sedna var folk lediga på semestern, nu är man ledig på frimestern.

fröbomba plantera på offentliga platser utan tillstånd
Kommentar: Ett kul initiativ, det känns som det här små initiativen som poppar upp lite här och var.

grindstad ett inhägnat välbärgat område i en stad [efter engelska gated community ’inhägnat samhälle’]
Kommentar: Tragiskt att vi nu behöver ha ett ord för denna företeelse i Sverige men nu är det realitet i gamla Svedala.

gågging snabb gång som motionsform
Kommentar: Låter så kul att jag nog ska anamma denna motionsform.

hemester semester som tillbringas på hemorten (eller ”hemma i Sverige”), jämför svemester [bildat till hem och semester]
Kommentar: Beklagligt att man gör ett ord av vad som är verklighet för många människor, att inte ha råd att åka bort på semestern. Ett tecken på att vi lever i ett tvåtredjedelssamhälle.

oresebyrå företag som hjälper personer som vill diskutera en fråga tillsammans utan att behöva resa till ett fysiskt möte
Kommentar: Ett miljövänligt sätt att mötas. Mer sånt måste till för att få bukt med resandet kors och tvärs.

prokotta rekommendera eller på annat sätt främja (ett företag som anses arbeta på ett bra sätt) [efter engelska procot bildat av pro- ’för’ och boycot ’bojkotta’]
Kommentar: Sånt här gillar jag. Lyfta fram det som är bra och inte bara klaga på det dåliga.

stjärnfamilj familj som inte behöver motsvara den traditionella kärnfamiljen
Kommentar: Här blev jag förvånad. Jag trodde det betydde familjer som Beckham, Schollin/Wahlgren men så var det helt enkelt alla nya varianter av familjer. Kul!

stuprörspolitik politik som är snävt inriktad på något och saknar helhetssyn
Kommentar: Sverigedemokraterna i ett nötskal.

svemester semester som tillbringas i Sverige (och inte utomlands), jämför hemester [bildat till Sverige och semester]
Kommentar: Sverige är fantastiskt! Man måste inte åka till Thailand och bränna av massa koldioxod på vägen dit.


Hela listan på nyord hittar du på Språkrådets webbplats

Vaktis dator

Den digitala tidsåldern har uppenbarligen inte anlänt på vaktmästeriet. Jo, lite. Vår vaktmästare är duktig på att prata i telefon mycket och länge.

Jämrans materielsport

Storstenshöjden nästa för småprinsessorna. Vilken lycka! Främst för lilla h att slippa vara på fritids på jullovet! Frk Lugn har ägnat större delen av kvällen att samla ihop slalomskidor, stavar, pjäxor och hjälmar som lyckats sprida ut sig lite här och var runt om i Kumla. Matsäckmat behövde inhandlas och pengar till liftkort plockas ut.

När vi väl var hemma upptäcktes att Stora H:s nya twintipskidor inte var inställda efter hennes pjäxor så det blev lite förvirring.

Hjälp! Hur gör man sånt? Med distanshjälp av barnafadern via mobilen så klurade vi ut hur man ställer om bindningarna. Det var ju plättalätt när man kom på det. Precis som det mesta är plättalätt när man väl kan!

Lite viktjustering behövdes också på bådas skidor. Nu är hallen full av utrustning bara matsäcken kvar att fixa.

Småprinsessorna är åter i modershuset ...

... Fullastade med julklappar och händelser. Fyra dagar hos farmor i Grythyttan tilsammans med kusiner och en faster blev en toppenjul. De ses inte så ofta pga. avståndet upp till Röde i Jämtland men när de väl ses så är det toppen.
Det blev lite julklappsutdelning här hemma och mormor kom över med sina. Annandagsjulmaten blev på begäran Fattiga Riddare.

Frk Lugn var uppe i svinottan och agerade valpvakt åt lilla Lola. Det var till en början småmysigt, sov med en liten snusande valp på magen. Jag var redigt trött efter en utekväll på Kumla Stationshotell så det gjorde gott att få plussa på nattens ynka sovtimmar med ytterligare några.

Efter sovningen förvandlades det rara lilla livet till en hysterisk bitande best. Den här lilla fröken har humör och envishet så det både räcker och blir över. Hennes nålvassa lilla käft högg after allt som rörde sig, katter, sladdar, byxben, händer, hår. Det gick åt en hel del tukt för att få hejd på henne.

Bäst att lägga sig tidigt, imorgon bitti är det dags för nästa valpvaktpass.

Dopparedagen ...

... vad står det för? Alla får doppa? Att man doppar det där vörtbrödet i varmt flottigt kokspad eller syftar det på julbadet? Frk Lugn blir sannolikt utan det förstnämnda, ratar det andra och väljer det återstående, julbadet.

Nu är det förvisso inget unikt att jag badar. Det sker titt som tätt. Så ofta att jag nött ut badkaret och önskar mig ett nytt av Tomten. Badrummet är dess värre så litet att ett sånt där njurformat bubbelbad inte får plats. Det får bli något mindre, troligen får jag sköta bubblandet manuellt. Troligen så kommer inte Tomten med något badkar utan det gamla får vara kvar ett litet tag till.

Men man ska aldrig säga aldrig, badet får vänta till ikväll, då jag är hemma i lugnet igen. Nu är det dags att plocka ihop lite klappar och julmat och åka till Örebro.

Uppesittarkväll med Lola

Barnen har åkt till släkten i Grythyttan men det är allt annat än lugnt. Lola slaktar blommor och står i.

Kumlas mesta julbelysning

Tanken var att hitta en riktigt spektakulär julbelysning men kumlingarna är antingen fantasilösa eller snåla. Frk Lugn har tagit lite kvällspromenader utan att ha sett något som förtjänar någon större uppmärksamhet. Det måste nog till jänkare för något sånt.
Nu är jag visserligen väldigt tacksam över att inte grannen låter bli att rigga upp något som detta. December månad skulle troligen randas av epilepsianfall i så fall.

Skit i traditionerna ...

... var ett av satirikern och samhällsdebattören Anderz Harnings uttryck.

Frk Lugn har börjat släppa på tradiotionerna åtminstånde vad julen anbelangar. Det är absolut inte något uppdämt julhat som ligger till grund för mina avsteg från gamla julvanor. Det började med plastgranen. När den var inköpt så släppte alla spärrar. Granen kläddes flera dagar före den tidigare så heliga, dan före dopparedan.
Ikväll har jag gett mig på julskinkan. En kvällsmacka med skinka och Johnnys senap slankg ner utan någon som helst ruelse.

På juldagen blir det Kumla hotell där det är nån slags juldagsdans med Eldståhls orkester. Det fanns inte på kartan för några veckor sen. Men det känns helt okej. Att vidga vyerna kan aldrig vara fel.

Frk Lugns fotoskola

Ha kläder på när något ska fotograferas.

En snabbvisit hos Kronprinsessan för hälsa på lilla Lola har avverkats. Då jag glömt kameran tog jag med en från jobbet och knäppte lite bilder.

Glömsk som jag är blev kameran kvar. Kronprinsessan ringde på kvällen och undrade om vems "klockspel" jag nu hade fångat på bild. Jag visste ju säkert att jag inte varit i närheten av någon naken karl på bra länge så jag höll mig lugn. Någon på jobbet hade lånat kameran och tagit lite bilder på sitt gulliga husdjur, fullkomligt oskyldigt.

Det vara bara en liten miss, fotografen hade bara t-tröja på sig och en badrumsspegel fångade inte bara det primära fotoobjektet utan även andra detaljer.

Eftersom Frk Lugn är en snäll människa så kommer bilden inte publiceras. Mest av hänsyn till det oskydiga husdjuret.

Rockmagasinet önskar God Jul

För er som orkar/hinner plocka ihop en spellista på Spotify med jullåtar så delar jag frikostingt med mig av dryga sju timmar julmusik. Skenheliga Carola, Christer med fiskögonen, och Lotta Flängbergexisterar inte på denna lista.

Klicka här för att hämta julorgien

Och vinnaren är ...

Trumvirvel ...
Körsbär i likör!
Pukor och trumpeter. Trots Fredrik Virtanens massiva hatkampanj på Aftonbladet blev Frk Lugns favoritpralin kvar i Alladinasken nästa jul.

Nu borde Marabou ta chansen och göra en pralinask med bara vinnarpraliner.

Lola har landat!

Igår kom det lilla livet till sitt nya hem. Jag kan knappt bärga ig innan jag får träffa henne. Jag träffade henne när hon var fem veckor, nu är hon drygt åtta och det har hänt mycket på de veckorna.

Kronprinsessan har rapporterat att det har torkats några pölar idag, men inte så många trots allt.

Midvinternattens köld är hård

Det har varit så kallt att termometern ramlat omkull.

Årets kupp

När Kronprinsessan a.k.a. Julgransfürern flyttade hemifrån blev det fritt fram att pynta julgranen med i princip vilka kulörer som helst. Nåja, rosa kulor är No, No, fortfarande. Nånstans måste gränsen dras.

Hur som helst, jag och småprinsessorna har de senaste jularna börjat hänga upp diverse olika pynt i granen. Under Julgransfürerns tid var det stränga påbud om vad som passerade hennes kvalitetskrav. Endast röda kulor och guldpynt tilläts. Vad hennes närmast maniska kontrollbehov över julpyntet och adventsljusstakens nivå på ljusen kommer ifrån är en gåta.

Nu bränner vi ljusen lite hur som helst. Och granen blir mer och mer lik en Disneygran.

I år taggar jag upp min lilla revolt ett rejält snäpp. Jag har köpt en plastgran!Inte vilken ruska som helst, jag slog till på De Luxe-modellen med 360 små led-lampor. Dyr som satan, men jag räknar hem den på 5 år. Bara det att slippa dammsuga barr fram till påsk är värt en hel del.

Jag passar på att tillkännage detta här på bloggen. Då sitter jag inte i skottlinjen för eventuella repressalier. Dessutom är Kronprinsessan helt uppe i varv med att hämta hem lilla Lola. Det går ju inte att brinna av med den lilla rara i knät.

R.I.P. SAAB

Jaha, så går Saab i graven. Frk Lugn som är trogen Saabägare tycker det är tråkigt. Som barn hade mina päron ett knippe gröna Saabar. Jag räknar samman att jag haft fem Saabar och jag har tyckt om alla utom en.

Den jag ogillade var en svart 99:a. Bilen i sig var det inget fel på. Det var lacken. Den var motivlackad av några rusdryckspåverkade ynglingar i Mullhyttan någon gång på åttiotalet. Några mer förklaringar behövs inte. Den var ohyggligt ful.

Jag hade gett min dåvarande sambo full frihet över inköpet. När han kom hem med spektaklet var jag mållös. Den var så skämmigt ful att jag undvek så långt jag kunde att köra den. Vid separationen, (jag efterhandskonstruerar lite nu, men upprinnelsen till separationen var fan i mig just hans dåliga smak) fick jag fulssaben vid bodelningen.

Med väl svald stolthet hängde den med några år. För att tona ner de stora blafforna såg jag till att hålla den konstant skitig. Det är allt jag minns av den. Jo, en julafton kom jag ut och upptäckte att någon brutit sig in bilen och snott växelspaken. Det ordnades i mellandagarna med ett besök på skroten där en några år nya växelspak inskaffades. Ett helgjutet försäljningsargument när jag sålde rishögen till en snubbe på Garphyttans flyktingförläggning. En lätt ångest över att jag lurade på den stackaren min bil sköljer över mig nu.

Efter den Saaben blev jag märkesotrogen och har haft diverse andra märken men nu har jag kommit hem igen och har en halvrisig och möglig Saab igen. Vadan denna vurm för just Saab? Jag tror det är för att gillar underdogs. Inga dåliga såna heller, jag gillar körglädjen och att ha nyckeln lite galet placerad mellan sätena. Den klart körgladaste Saab jag haft var den lite uppskrämda turbon som gick fort som fan och låg som en svettig huggorm på asfalten.

Let it snow, let it snow

Nu kan det snöa hur môe som helst. Frk Lugn är numer utrustad med en snöraka av lite rejälare snitt än den lilla plutteskyffeln som använts de första tio åren i radhusgettot. Egentligen vill jag ut och ösa snö på momangen. Men det kanske hör till grannhyfs att låta bli skottning efter kl tio på kvällen.

Mina händer har stelnat till igen och det rejält. Jag hade tänkt att ta en liten glögg så här på kvällskvisten men jag rådde inte på att få loss korken. Nu sätter jag mitt hopp till att någon läkare skriver ut ett recept på något leduppmjukande. Jag skickade ett mail till vårdcentralen och berättade om mina krämpor och att jag inte ville uppta deras dyrbara tid med något besök. Någonstans i min journal borde det finnas noterat att jag fått det förr.

En liten julsång är väl på sin plats nu?

Uppspelning

Så har höstterminen närmat sig slutet. Lilla h och ett gäng blåselever fick visa upp sig. Musiklärarna Janne och Pelle är otroligt duktiga. Konserten var lite lagom laid back. De månar verkligen om sina elever och ger dem positiv feed back och ser till att inte nerverna sätter all kontroll ur spel.

Som vanligt såå är jag stolt över min tutande dotter. Hon nådde knappt upp till notstället men hon hördes iallafall. Först fick alla spela tillsammans, sen spelade de två och två.

Äntligen har datorn samarbetat så jag fick med en liten darrig filmsnutt.

Hutter!

Sent ska syndaren vakna. I Frk Lugns fall handlar det om att komma till skott med saker. När kvicksilvret dalar på termometern och det är mörkt, kallt och bökigt att vara i garaget, då blir det fart.
Nyss inkommen från garaget visar termometern på - 9 gr.

Det är ju så rackarns trevligt att skruva när fingrarna nästan domnar bort. Och det går ju så bra också, att arbeta i skenet av en klen lampa som är placerad för att ge ett skumt allmänljus. Kom på att batteriet på hojen inte mår bra av kylan. Nu är det inte någon nyväckt insikt, nejdå, jag vet mycket väl att batteriet ska plockas bort när man ställer in sin kvast för säsongen. Men tror ni jag gör det? Nä, hela hösten har bjudit på massor av tillfällen att fixa detta under bekväma former. Men på något perverst vis så ska det ske när det är som jäkligast.
Nu gonar vi oss inne i värmen. Nästa år ska jag bli lite klokare.

Julkalendern numero 1

Frk Lugn skiter i Anna Ankas julkalender. Den hemska människan orkar jag bara inte med, tydligen inte hennes gamla gubbe heller.

Däremot är Walter Kurtssons julkalender stundtals ganska roande. När han driver med telefonförsäljare, skrattar jag hejdlöst.

Glöggprovarkväll

7 sorters glögg senare. Av 7 provare är det bara 1 som hänger i.

Släng dig i väggen Putte Wickman!

Skogstorpsskolans luciafirande blev bättre i år. Nu har skolan insett att det blir för trångt att ha alla klasser med. Nu är det treorna som får står för uppträdandet. Musiklärar-Åsa är en klippa. Hon ser till att göra luciashowen blir något extra. Utöver körsång så uppträdde några av barnen med sina instrument. Lilla h spelade klarinett tillsammans med spelkompisen Isak. Lilla h:s kompis Tove spelade fiol.

Frk Lugn blev förståss rörd till tårar. lilla h är så fantastiskt duktig! Hon började spela för tre månader sedan och nu spelade hon för minst 100 personer i publiken och alla tredjeklassare. Jag är både stolt och imponerad.

Barn ritar och berättar

Frk Lugn fick den här lilla historien av Kamrat M på jobbet. Så jäkla skön! Barnen i en skolklass fick i uppgift att rita en teckning med någon av sina föräldrar på jobbet. En flicka bidrog med följande alster:

Efter att den lilla flickan tagit med och visat teckningen hemma, återvände hon till skolan nästa dag med en lapp till klassläraren från mamman som löd:


”Jag vill gärna klargöra ett par saker angående min dotters konstverk. Detta är INTE en teckning av mig när jag utför någon slags stångdans på en strippklubb. Jag arbetar i en järnaffär och jag hade berättat för min dotter om hur mycket pengar vi hade tjänat efter det senaste snöovädret. Bilden föreställer mig när jag säljer en snöskyffel!”.

Sociala medier

Var en av punkterna på dagens intranätmöte. Vi pratade om huruvida vår myndighet ska anamma sociala medier för att kommunicera och nå ut med våra budskap. Alla var överens om att det krävs att vi tänker till ordentligt och inte kastar oss in i något vi sedan inte kan hålla vid liv.

Här är ett par som kör hela racet fullt ut. Brudgummen tar en liten paus mitt i bröllopsceremonin för att ändra sin status på facebook till “gift”. Han hinner också med att twittra: “Står vid altaret med Tracy Page och för en sekund sedan blev hon min fru! Måste bryta, dags att kyssa bruden”.

Prisondate

Frk Lugn hittade en annons i SJ:s kundtidning Kupé som överraskade. Först trodde jag det var en illustration till novellen som omslöt sidorna runt om. Bläddrade lite och insåg att så var inte fallet.

PRISONDATE "En fängslande kontaktsida"

Sidan ger alltså möjlighet för folk utanför murarna att dejta eller brevväxla med fängelskunder.

Vilken tur för alla mindre kända tjyvar. Nu är det alltså inte bara Helge Fossmo, Svartenbrant och de stora grabbarna som kommer att kunna välja och vraka bland de våp till kvinnor som föredrar lite "extraordinära" män.

Kan inte låta bli att fundera över hur det hela går till ... På vanliga dejtingsajter brukar de inledande frågorna till varandra vara var man bor, jobbar och har för fritidsintressen. Vad frågar man på Prisondate? Vilken kåk sitter du på? Hur länge sitter du inne? Och sist men inte minst, för vad?

De vanliga dejtingsajterna erbjuder olika former av sökfunktioner för att vaska fram guldkornen. Det kanske man kan göra på Prisondate också. Undrar om det går att sålla fram en viss typ av intern? Man kanske tycker att det är helt okej att dejta en som sitter inne för insiderbrott, men absolut inte mordbrand. Våldtäktsmännen och pedofilerna, hmm. Jag kan tänka mig att de inte är de mest eftertraktade men jag kan ha fel. Troligen.

Förhoppningsvis finns det mer funktioner. Otåliga och dejtingsugna personer vill givetvis veta om tjuven får ta mot besök, åka på permis unt so veiter ...

Hur gör man när man flirtar inne på Prisondate? Skickar man en bild på en brödlimpa med en inbakad fil?

Vad återstår att klämma ut ur det här inlägget mer innan det börjar bli uttjatat? Jo, lite spekulationer om när vi får se teve 3, 4, 5 eller 6 sända dokusåpan Bandit söker fru.

Observera att hela detta blogginlägg är skrivet med en rejäl portion ironi. Frk Lugn trampar gladeligen runt i singelsträsket på livstid.

I tevesoffans vänkrets

Ikväll har Frk Lugn nött på tevesoffan. Sällskapet har varierat. Först barnen, sen lilla datorn och nu på slutet, katten Trajja. Vissa kvällar händer det inte så mycket på hemmafronten. Vi bara är.

Nåja, barnen har donat runt och testat Luciautstyrslar. lilla h har tutat jullåtar på klarinetten och de har kokat gnägg. Knäck går numer under namnet gnägg efter att en gosse sagt så i ett barnprogram. Antar att vi gnäggat slut innan Lucia.

Diverse program har passerat revy under kvällen. Kulturnyheter, Tvärsnytt, Sveriges fulaste hem och Grannfejden. Nu pågår det märkligaste av alla program; Kommando snusk. Det verkar vara en engelsk variant av Rent Hus, upphöjt i kubik.

Det verkar inte finnas några gränser för vilka snuskigheter saneringsarbetarna får utstå i sitt jobb. Varför i hela friden tittar jag på såna här program. Jo, helt enkelt för att slippa städa just i kväll. Dags för sängen nu så jag inte missar gryningsexpressen till Stockholm i morgon bitti.

Trajjakatten kurar i soffan

Höghastighetshelg

Helgen försvann i ett huj. Frk Lugn sitter nybadad och undrar var de två dygnen tog vägen.

Söndagen ägnades åt extraträning för flickorna och fotosession med Kraxkompaniet. Vi poserade i alla möjliga ställningar, utstyrda i serveringspersonal-kläder. I revyandet ingår även att servera gästerna på ett propert sätt. Den insikten slog mig idag. Tanken på att tappa mat i nacken på gästerna började passera revy i min fantasi. Hoppas på att vi får lite träning i denna ädla konst.

Hem för att förbereda så att maten skulle vara klar när tjejorna var färdigtränade.
Precis när jag är på väg att ge mig av för hämta dem ringer de och undrar var jag håller hus. - Vi väntade och väntade men du kom aldrig, så nu vi har gått hem till Agnes pappa, sa lilla h.

Gaah! De slutade alltså en timme tidigare än vad jag trott. Jag behöver tydligen knappa in varenda tid i mobilen med väckningsfunktionen för att vara på rätt plats i rätt tid.

Det får bli söndagskvällsrutinen framöver att ordna kommande veckas körschema för att slippa tika till saker mer än nödvändigt.

Nu har jag äntligen hittat nya vinterdäck till bilen. Vi passade på att hälsa på broder T när vi ändå var i stan. Ungarna kollade på en film i hans biorum och jag fick låna med mig några rullar att kolla på när nu det ska ske. Kanske ska knappa in filmkvällarna också?

En kolletivtrafiksvikares bekännelse

NA har i en stor artikel att kumlaborna är sämst i länet på att åka kollektivt. Frk Lugn kände sig träffad direkt. Det är egentligen lite skämmigt, avståndet till busshållplatsen och mitt garage är lika långt. Avklivningsplatsen utanför jobbet är vid parkeringen och ändå tar jag bilen. Jag skäms ibland.

Till mitt försvar höll jag på att börja skriva. Jag ska fan inte försvara mig!Istället erkänner jag att det är av lättja och bekvämlighet som jag sätter mig i bilen. Det går fortare, jag slipper krångla med byten på stan. Linje 16 är vid de tider jag åker, fullknökad med gymnasieungdomar. Gångerna jag inte fått plats utan blivit frånåkt är alldeles för många för att jag ska tycka att bussen är ett bra val.

Idag ska jag göra en tripp till Örebro och döva mitt andra dåliga samvete. Vinterhjul ska inhandlas så att jag åtminstånde åker lagligt.

Mot skivbutiken

Stefan Sundströms nya skiva står på vill-ha-listan. Vill ha den nu! Om det låter bra vill jag förstås gå på konserten.
Undrars om det går att hitta skivan i Kumla? Känner inte riktigt att fara till stan bara för att köpa en skiva, då behövs det ytterligare några ärenden. Kanske julklappsinköp men såna handlingar har jag inte den rätta känslan för just idag.

Hittade en liten kul mediaspelare som ser ut som ett gammalt hederligt kassettband. Den går att hämta på mixpod.com.

Diggar min Azalea

Fredagsmiddagen är uppäten och Frk Lugn sitter vid köksbordet och småmyser med tända ljus. Azalean på bordet är mitt ögongodis ikväll. Det måste vara ett ålderstecken om något, när man sitter och pratar med en blomma för sig själv?

Det faktum att jag tagit en liten lur på kökssoffans lock säger väl allt? Lite korsordslösning och senare titta på På Spåret gör "pensionärskvällen" komplett.

Imorgon spelar Stefan Sundström på Clarion i Örebro. Kanske en utekväll med bra livemusik får mig att inte bli allt för djupt nedsjuken i tantträsket.

Måste dock rodda med barnvakt då kidsen kommer hem redan i morgon. Om man måste skaffa barnvakt så kanske tantträsket trots allt inte är precis runt knuten.

Aningen motsägelsefullt eller hur?

Frk Lugn börjar bli lite matt så här på fredagseftermiddagen, dagen efter "personalfestan". Gled in på Nerikes Allehanda för att läsa Anna Levins köpstoppsblogg som är tankeväckande och rätt underhållande.
Idag blev hamnade deras toppbanner lite galet med tanke på den redaktionella sidans innehåll. Undrar i mitt stilla sinne vad Anna tycker ...

Tanken att kanske tjäna några kronor på min lilla blogg har dykt upp vid några tillfällen. Men min motvilja till att vara i händerna på annonsörerna tar överhanden och jag väljer att avstå. Fan vet vilka annonsörer som dyker upp.

Någon har gjort lite fel

Tjifen bommade att vi källsorterar på jobbet.

Kul på jobbet - efter jobbet!

Decemberrejset fortsätter. Julfest på jobbet snart. Vi löser världsproblem. Tror jag.

Den ofrivilliga bulltjuvens bekännelse

Frk Lugn kom hem och hittade en jättefin julkrans på ytterdörren. Förstod att det var Mamsen som varit förbi med den. Stressad förberedde jag smet till fläskpannkaka och fixade till lite råkost. Flickorna var på innebandyträning och skulle snart hämtas. Då fick jag syn på två saffransbullar i en påse.

Jasså, Mamsen har bakat, var min tanke. Hungrig som jag var, slök jag i mig den ena i några nafs. Supergod! Den andra åkte ner av bara farten med hjälp av ett glas mjölk. Då Mamsen ibland brukar komma med en välfylld påse bullar så insåg jag att kidsen måste haft ett rejält bullkalas innan de stack till träningen.

Barnen hämtades. På hemvägen berättar Stora H att de bakat lussebullar i skolan. Vad gott, sa jag och berättade att jag ätit av mormors bullar och att de var ovanligt supersmarriga.
- Nej, det var mina, jag tog med två hem så lilla h skulle få smaka ikväll, säger hon.

Ridå! Oops! Shiitans!

Resten av vägen hem gick åt att be tusen gånger om förlåtelse och förklara att jag trodde de redan hade klämt i sig minst fyra bullar vardera, så de återstående två, var rättmätigen mina ...
lilla h var mer än lovligt härsken. Väl hemma i väntan på maten peakade besvikelsen till ett utfall vid matbordet. Jag sa åt henne att lägga av. Jag kunde ju inte spy upp bullarna. Gjort är gjort.

Då smet hon upp i min säng och låg och försökte se så apatisk ut hon bara kunde.
Du får kalla mig Bulltjyven, Glufs glufs eller Jättegapet bara vi lägger bulltragedinbakom oss. Efter maten var allt glömt eller lagt åt sidan. Men jag anar att jag kommer bli påmind mer än en gång.

Stick på ett kick

Stora H är nu nysprutad mot grissjukan. Det gick på ett kick. Hoppas att köerna är lika korta när lilla h ska stickas. Hon ville inte riskera att få någon reaktion på sprutan innan, den för henne, viktiga dansuppvisningen.


Efter det ska jag försöka att inte ägna en tanke åt svininfluensan. Allt tjat om eländet under denna höst står mig upp i halsen.

Decemberrejset har startat

Nu duggar arrangemangen tätt. Först ut var lilla h som var med på dans- uppvisning. I lördags sprang vi benen av oss i Stockholm för att hitta den perfekta outfiten.
Uppvisningen gick bra men det blev nästan lite antiklimax över allt som föregått den.





lilla h längst bort. Hoppas på att hon inte tänker skaffa sig en karriär som gogo-dansare

Kul på jobbet

Det är inte alla dagar som Frk Lugn tycker att det är ett Halleluja Moment att gå till jobbet. Men oftast känns det helt okej att kliva in i det stora, fula huset i Västhaga.

Den här veckan har iallafall varit kul. Egentligen vet jag inte om den är så mycket annorlunda än andra veckor. Kanske är insikten om att jag har ett roligt och omväxlande jobb lite extra hög just idag?

Här är ett litet axplock vad som hänt under veckans första två dagar:

• Panikfixat ljudutrustning, till ett infomöte på torget med vår GD. Tack vare superdupergrabben Tommy på Ljus&Nöje kom grejorna på plats med knappt fyra timmars varsel.
• Lyssnat på GD och mumsat tårta ihop med medarbetarna för att fira att ett nytt automatiserat system för ärendehantering av körkortsärenden är i hamn.
• Plåtat och skrivit ett reportage om ovan nämnda system för intranätet.
• Letat fram bilder, fixat till dessa samt konstruerat frågor till en tävling om vägskyltar till adventskalendern på vårt intranät.
• Spånat lite runt en idé om en minitidning med information som skulle kunna skickas ut till alla fordonsägare.
• Lagt mina synpunkter på vår annons som ska vara med i telefonkatalogen.
• Med lite snokande hjälpt en stressad polis i Uppsala att komma till rätt instans, förhoppningsvis kommer en trafikolycka kunna redas ut nu när de kan få hjälp på rätt ställe.
• Fått uppskattning av chefen för en webbsida som jag skapat, hon hade fått tipset min kollega som redan tackat mig kändes extra fint. Man ska lyfta varandra på jobbet, inte sänka.
• Svarat 10 ggr i telefon för att konstatera att det är en fax som ringer upp. Det var bara kul de två första gångerna. Nån måtta på hur jäkla positivt allt är får det allt vara.
• Uppdaterat ett antal sidor med nya dokument. Det kan tyckas vara ganska enformigt men det är just såna där uppgifter som är bra att ta till när man har en liten svacka och inte orkar tänka kreativt. Rutingrejor i lagom dos är en vitamininjektion.
• Funderat på en svårskriven artikel och lagt den åt sidan. En av mina svaga punkter: att skjuta upp de svåra sakerna till det blir panik.
• Fått i uppdrag av en komplett tokig projektledare att hotta upp en sida på intranätet med dansande artefaktsymboler. När jag läste mailet höll jag på att ramla av stolen av skratt. Han är komplett förryckt. Projektledare som balanserar på gränsen till galenskap brukar få fart på det flesta projekt som går trögt. Jag vet inte mycket om systemutvecklings och dess olika modeller. För de som arbetar med sånt så är det tydligen helt solklart vad en artefakt är. Någon slags liten symbol som beskriver vad som händer, har jag lista mig fram till att det är. Förmodligen aningen slarvigt uttryckt. Men vad sjutton, jag ska se vad jag kan göra.

Håll med om att jag har ett omväxlande jobb! Om det är omväxlingen som gör att det blir roligt är jag inte helt säker på. Det handlar nog mest om inställning. Det finns människor som stått vid en, i mina ögon, enformig arbetsplats i 20 år och ändå brinner.

Adventskalender för vuxna

Som alternativ till barnsliga adventskalendrar skulle en käck liten vinkyl kunna fungera som kalender.

Bara att klistra på nuffrorna 1-24 och fylla upp den med diverse flaskor och buteljer.

"Lucka 24" ska givetvis innehålla en magnumpava med schysst skumpa.

Rackarns vad nöjd Frk Lugn skulle bli.