Att ta sig fram till själva huvudbyggnaden var inte att tänka på. Så jag fick vara utan nödpåsarna. Vi avverkade Media Markt och IKEA där vi passade på att äta. Mer än så mäktade jag inte med. Det tog sina modiga timmar p.g.a. alla bilköer.
Lilla h fick en sedelärande upplevelse i hur det går om man inte skaffar sig en rejäl utbildning. Då får man jobba på Media Markt. Alltså, detta ställe måste arbetsmiljömässigt vara värre än en gruva. Ljudnivån och alla flimrande teveskärmar gör mig helt matt efter fem minuter. Idag hade alla anställda tvingat bära några slags plyschhorn! Alla rödströjade antsällda på golvet. De med vita skjortor som troligen har någon slags chefbefattning var avhornade.
Jag frustade av skratt och kommenterade högt när vi klev in. Lilla h skämdes å mina vägnar och tyckte synd om alla Rudolfar. - Tyst, de kan höra dig, viskade hon. När jag fick hjälp med mitt inköp av en trevlig grabb var jag tvungen att fråga honom om hornen. Jag kunde liksom inte ta till mig hans råd. Hornen fick mig att tappa koncentrationen så jag avbröt honom och undrade lite stilla hur det kändes.
Med en ansträngd min erkände han att personalen inte hade jublat på morgonmötet när cheferna plockat fram en stor kartong med horn till alla.
Tror jag det.
jag citerar grabben rakt av; Det gick att skära luften med kniv när hornen kom på tapeten.
Jag förstår honom.
Vad säger facket?
Blev någon vitskjortad chef stångad?
Frågorna hopar sig.
1 kommentar:
Ska GENAST ta sonen ditut och visa de behornade så att han pluggar på ordentligt nästa termin!
Skicka en kommentar