Fina fisken!

Tanken på att skaffa ett sällskapsdjur slår mig ibland. Nåt mjukt att klappa på när singellivet suger och det finns plats i soffan. Fröken Lugn är ju erkänt lat, så hittills är tre fiskar i en rund skål är det djurliv som finns.

Någon sa en gång att "män är djur". Haha! En man skulle jag däremot kunna tänka mig. Om de är skapligt rumsrena och klarar av att vara ensamma några dygn utan att duka under. Alla övergivna sommarpojkar som vill in i värmen, räck upp en hand ...

Nåväl, åter till ämnet. Jag spårar lätt ur.

Vännen C driver upp kattungar. Två stora och fem små söta ulltussar förgyller hennes tillvaro. Nåja, de små börjar nog snarade förpesta tillvaron. Nu, så här några veckor innan de ska lämna boet far de mellan golv och tak mest hela tiden och C:s oändliga tålamod börjar tryta ...
Visst, hon kommer få in en hög pengar när de är sålda, det är inga gatukorsningar vi talar om. Men det kostar inte bara på tålamodet utan även på kosingkontot. Specialmat, tonvis med kattsand, veterinären ska ha sitt och Sverak sitt... Gungorna och karusellerna, ni vet ...

Alltså, guldfiskarna Itchy, Scratchy och så malen Nilfisk (den suger så bra) är ju nästan gratis!
Städning av skålen nån gång i månaden. En burk mat för en tjuga räcker ett helt år. Kan det bli bättre? Veterinärkostnaden räknade jag kallsinnigt ut att den stannar på en spolning á 4 liter vatten i min Ido.

Det blir ju pengar över till en sån här! Vilken tur guldfiskar har kort minne. Med tanke på att de skulle tvingas se min röv nån gång om dagen.