Får jag presentera Mahalo

Jag har köpt en ukulele! Snabbt fattat beslut men inget impulsköp. Jag har frågat barnen flera gånger om de inte vill ha en, men de har inte varit särdeles intresserade. Min kollega M var med på ukulelefestivalen i helgen och hade köpt sig en och var totalt uppspelt. - Snälla, köp en du också, uppmanade hon. Självklart gjorde jag så. En helt vansinnigt designad historia i grönt med tropiska frukter.

Det känns lite Go bananas över det hela. Nu när jag sansat mig och plinkat och plonkat på den inser jag att jag måste lära mig spela också. Den medföljande instruktionsdvd:n gav mig föga svar. Instruktören ser ut exakt som jag föreställer mig att gitarrknäpparen Mats i Magnus Ugglas låt Trubaduren. Mats, förlåt, han hette något annat, instruerande med en sängkammarblick som var mer än nådigt sliskig. Tro inte att jag blev till mig i trasorna. Jag får nog stålsätta mig för att titta på filmen igen.

Den lilla lutan måste dock stämmas, där går jag bet. Den lilla stämpipan som följde med mitt ukulelekit gjorde mig inte klokare. 

Den här lille gynnaren har ju lärt sig spela. Sången däremot tycker jag nog lite ödmjukt att jag klår honom i. Blott 5 år. Gissa om grabben kommer få ligga om 15 år!