Helgen var hett efterlängtad. Redan vid lunch, nej, redan i morse tyckte jag att det var nog med att nöta kontorsstol. Resultatet blev efter arbetsmoralen var inte direkt på topp. Några ärenden blev avklarade andra inte alls. Förmågan att prioritera rätt tycks vara bortblåst sådana här dagar. Om man inte vill ägna sig åt handläggning så kan man med fördel fakturera och dra in lite slantar. Njä, inte ens det gick så vidare värst. Redan vid inloggningen till Agressos underbara värld stötta jag på patrull. Nähä, skit i ´t då! Jag trugar inte. Enhetschefen kallade till möte och det var en lisa att få ramla ner på en stol och bara lyssna.
Efter jobbet så skulle lilla h på pyjamasparty. Med våfflat hår och ny pyjamas levererades hon till kalaset och jag och Stora H för för att hämta ut kortison och kalktabletter samt handla lite mat. Med nya slantar på kontot och lite behov av tröst så blev de två kassarna onödigt dyra.
Hemma på parkeringen så upptäcker jag att bara en kasse är med. Den som Stora H bar hade hon helt sonika ställt ner vid bilen i tron att jag skulle lyfta in den. F*n! jag svor det osade. Jag ville bara in och laga till färsk Fettucine och nötsnäckor från Luggavi gård, snålvattnet hade runnti till redan vid köttdisken. Det blev ilfärd tillbaks till Maxis parkering för att koll aom kassen var kvar. Det var den inte. Min tilltro till människans godhet har ännu inte övergivit mig så jag skickade in Stora H på affären för att kolla om nån vänlig människa lämnat in den. Visst hade det skett. Glada i hågen for vi hem och fick i oss lite mat.
Imorgon är en annan dag. Jag hoppas den för med sig mer inspiration och flyt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar