Knäckbrödshallisar

Idag känns det som att sockersuget släppt taget om mig. I två veckor har jag mer eller mindre konstant suktat efter godis, bröd, pasta, och till och med knäckebröd. Normalt äter jag knäckebröd mest för att någon sagt att man ska göra det.

Häromkvällen kollade jag på nyheterna. Jarl Alfredius hade en brunmönstrad slips på sig. Normalt ägnar jag inte några tankar på slipsar men min hjärna hakade upp sig på slirren. Den såg banne mig knäckebrödsmönstrad ut! Den lilla matchande näsduken som Jarl hade i bröstfickan såg ut som en autentisk knäckebrödsskiva av märket Leksandsbröd. Gaah! Fatta att jag varit på sockerträskets djupaste botten.

Grannen L, även kallad krymplingen, behövde skjuts till affären för att handla lite livsnödvändigheter, typ snus. Hennes barn skulle även få lite lördagsgodis och jag avvaktade vid frysdisken för att inte ställa mig alldeles vid, min före detta trogna pojkvän, Godisprinsens hylla. Då kom insikten att det inte alls var speciellt jobbigt att se allt godis. En bukett nya tulpaner fick följa med som lördagsgodis för min del.

Ikväll ska jag unna mig lite rödvin och en bit rödkittost.