Blueskvällen på Clarion var trevlig. Tre band spelade. Först ut var Bluestompers som körde riktigt svängig blues av lite äldre karaktär med ståbas och allt. Frankie King and the Bluespots var klart bäst. De har modet att sjunga mycket på svenska vilket jag, som Wilmer x-fantast, gillar. En rakt igenom trevlig kväll. Synd att det inte finns något dansgolv. Jag som hade dansvänliga skor på mig, kvällen till ära. Visst, det var folk som dansade mellan borden men det var de gamla vanliga posörerna som försöker se spontana ut.
På vägen till garaget slog jag på ändan i mina hala skor. Var bara nån centimeter från att slå skallen i hängrännan på garaget och det hade sett snyggt ut. På kvällen kände jag lite "gnag" i nacken men trodde det var för att jag satt och tittade snett på bandet. (Hur lät det där?)
Imorse var nacken inte kul. Jag hoppades på att den skulle mjukas upp på dagens repetitioner, men icke. Våra nya musiker var på plats och var jätteduktiga och idag körde vi bara musiknummer. Jag blir så glad av att sjunga att jag glömde bort nacken.
Nu sitter jag inlindad i en varm pashminasjal och insmetad i liniment så jag luktar som ett helt travstall. Det ska fan till att börja arbetsveckan med nackspärr, har inte tid med sånt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar