Ack de barnen, ack de barnen

Barnen på min planhalva med allt vad det innebär. Igår var vi på utvecklingssamtal och vi lyckades tajma in tiderna efter varann. Först ut var lilla h. Hon har huvudet på skaft och har runnit genom skolan utan några som helst mankemang. Jag vet att hon tycker att matten är lite motig och igår besannades aningarna.

När höstterminen började fick hon en ny lärare och hon har upptäckt att det finns luckor i hennes grundläggande kunskaper. Osäkerhet i val av strategier vid uträkningar, löd omdömet. Med den minst sagt usla matteundervisning hon fått de senaste åren så är jag inte förvånad.

Lektionerna bestod mest av kaos. Åtminstånde halva lektionen gick åt för att bringa ordning och komma igång. Att få tid till repetera och nöta in grundläggande beräkningar fanns det inte tid till.

Nu har skolan satt ihop ett åtgärdsprogram och det består i hemuppgifter under någon månad för att få ordning på kunskapsluckorna. Jag måste säga att jag är glad att detta uppdagades i så pass god tid.

Stora H sköter sig med den äran. Hon är tillräckligt ambitiös. Som förälder vill man förstås att de kan ta lite till. Men ärligt talat, jag har aldrig varit i närheten av hennes ambitioner.

Ikväll körde lilla h slutrepetition med Minikraxarna inför julshowen. Jag kom en timme för tidigt för att hämta henne och fick hoppa in och öva på några ingångar och avslutningssången. Sent hem och sen kvällsmat ledde så klart till konflikter mellan oss alla tre.

Lilla h kan vara en riktig dramaqueen. Middagen urartade i att glåporden for genom köket. Stora H tjongade på sin lillasyster verbalt med hjärtskärande gråt som resultat. Hon rusade upp för trappan när jag gick in och bröt konflikten samt trätte på storasyster. Då hörs från badrummet en glad unge som sjunger Cranberries låt Zombie med klämkäck stämma ... Så mycket för de krokodiltårarna.

I morgon kör vi genrep och måtte nu alla aktörer och sångare bli friska.

Mer advent

Dagen inleddes med bakning. Stora H:s innebandylag säljer hembakt på bibblans julmarknad även i år. Jag hastade ihop pepparkaksgrissini och bregottkakor. Stora H gjorde en chokladbollstårta.

Knökfullt och varmt som vanligt. Det finns en hel del trevligheter att handla och vi kom hem med tunnbröd, julgodis och kalvost. Vi satt en stund vid vid fiket och väntade på att Kronprinsessan skulle ansluta. Lilla h la plastpåsen med tunnbröd på bordet och mitt i ett samtal med en lärare så tog påsen eld. Det stod ett värmeljus intill och rökutvecklingen var ganska rejäl. Stanken av bränd plast spred sig och det var nog ett under att inte brandlarmet gick igång. Det hade just sett snyggt ut om hela bibblan hade fått utrymmas.

Efteråt åkte vi hem och fixade mat. Vingkamraten C dök upp på lite fika och efter det lämnade jag bilen på verkstan. Tjejen på bilprovningen tyckte jag skulle ha nya bromsskivor och bättre spänd handbroms så det blir att kosta på Hyndan pengar även denna månad. Förra månaden kostade bilen över 6000 kr, det var vinterdäck, bilskatt och service. Denna månad blir det inte lika dyrt. Hoppas jag.

På kvällen var vi på Örebro Folkkörs adventskonsert. Det var 29:e året och visst märks det att de har rutin. Men för den skull så stagnerar de aldrig. Nya grepp vart år. Jag hoppas Kraxkören kan växa antalsmässigt så kanske vi låter lika bra om något år.

Fick skjuts av barnafadern och han är snäll att låna ut sin franska bil till mig imorgon då det blir en kort dag på jobbet. Utvecklingssamtal för båda tjejerna är inbokade. Jag känner mig trygg i att de sköter skolan och trivs bra också. De är så duktiga. När jag kom hem efter konserten så luktade det saffransbröd. En sotr hög med fina lussekatter hade de gjort. Goda som bara den. Så där saftigt saffransbröd fixar de inte att göra på Sveas.

Advent då rå.

Veckan har delvis gått åt att hetsa upp sig över folks allt mer hysteriska adventspyntande. För vart år som går så tjuvstartar allt fler. Är det något slags tidens tecken? Att inleda kalenderstyrda högtider allt tidigare.
Jag hör många oja sig över att man möts av julpynt redan i oktober på Ikea. Även på ICA-maxi får man kryssa fram bland julgranskulor långt innan Allhelgonahelgen. Jag får inte ihop ekvationen ...

Nåväl, nu har även jag ställt fram stakarna och bytt ut lite textil. Provsmakade lite på glöggen har jag också gjort. I morgon ska vi adventa rejält. Först julmarknad på bibblan och till kvällen Örebro Folkkörs årliga adventskonsert.

Published with Blogger-droid v2.0.1

The båttom is nådd!

Så var den sista no, no-grejen genomförd. Bokhylleköpet renderade i en platt-tv. En sån skulle inte införskaffas förrens den grå klumpen gett upp.

Stora H har varit otroligt behjälplig med att pussla ihop bokhyllor och plockat upp böcker i sin iver att äntligen vara "rätt". Jag känner mig kluven i mina känslor. Å ena sidan så är det häftigt med en jättestor bild, å andra sidan så är det lite paradoxalt att jag som ägnar relativt lite tid åt tv-gloende släpar hem en av de större.

Nåja, nu är den på plats med hjälp av Kronprinsessan och mågen. Stora H kom förbi igår kväll och tittade på underverket. Lola bidrog inte med så mycket mer än att förgylla tillvaron med sin blotta närvaro.

När La Familia lämnat mig åt mitt öde så höll jag på att få det bängliga modemet att fungera med noll i resultat. Ringde fåret Frank på Tele 2 men han ville inte svara så det var bara tevesoffan som återstod. Inget att titta på, Skavlan hade besök av kärringen Bildt och gan kan nog aldrig lära mig att tycka om den människan. Det blev ett frenetiskt wordfeudande innan jag misslynt, över allt jämrans teknikstrul törnade in nån gång efter midnatt.

Published with Blogger-droid v2.0.1

Demian

Efter en timmes repetition av ICA-sketchen på Sturepalatset så brände vi in till Clarion för att lyssna på Lars Demian och David Tallroth.

Jag lyckades få med mig min Wordfeudvän J trots att han är något skeptisk till svensk musik. Det ska vara Bob Dylan och sånt.

Hur som helst så var vi nöjda båda två. De här grabbarna är verkligen multiartister. Demian spelade gitarrer, vanjo och flygel. Tallroth, som jag misstänker härstammar från någon Klezmermusikalisk släkt, trakterade bastuba, trumpet, gitarr, banjo, trummor och pipdjur i en salig blandning.

Published with Blogger-droid v2.0.1

Bingo!

Tro det eller ej! Vi har spelat Bingolotto. Flickorna fick en lott av mormor för att det var tjugoårsjubileum. Vi gick all in och festade loss på Killevippbakelse och barnen prickade i siffrorna. Det var lite stressande att inte vet riktigt hur det hela går till. Loket såg för böveln knappt äldre ut idag än 1991. Han måste ha sett rent otroligt gammal ut för sin ålder då.

Det är helt ofattbart att programmet fångat så många tittare genom åren. Troligen var det satsningen på kända artister och chansen att vinna massa kattmat som gjorde att en stor del av befolkningen bänkade sig framför teveapparaterna. Nåja, det är ju bra att det rullat in så många slantar till idrottsrörelsen genom åren.

Nu vet jag hur det går till och lovar att titta när det blir 40-årsjubileum.

Till vänster i bild studsar lilla h i sin nya zipperall. Det rosa gipset har tagits bort och ersatts av en rosarandig jättesparkdräkt. Nu ska jag sova och samla argument till varför hon inte ska gå till skolan i den i morgon.

Published with Blogger-droid v2.0.1

Pysselsättning eller kul i jul

Kom igen grabbar! Snart är det jul och kulorna i grenen, nej, granen ska vara stickad i år. När novembermörkret ligger som en grå, blöt yllefilt över tillvaron gäller det att hitta på nåt som tar bort den där känslan av att det är något som fattas, Här är boken för er. Kvinnor utrustade med stickor och lite stake kan säkert också ha nöje av boken..


Smygläs här

Ps. Är det någon mer än jag som undrar hur det gick till när Arne och Carlos la fram sin idé till bok hos förläggaren?

Published with Blogger-droid v2.0.1

Prisa Gud för Billys panpizza!

När paniken är total och man ska till Svennevads körka och sjunga hela kvällen så får man äta nödföda.

Grattis bloggen på tre-årsdagen!

Published with Blogger-droid v2.0.1

Slut på semestern

Nu blev det så där igen. Stiltje på bloggeriet. En månads semester kanske man kan kalla det. Den som påminde mig var tjejen på bilden. Tro det eller ej, denna vackra kvinna hade 50-årskalas igår. När jag kom dit spände hon ögonen i mig och sa att hon kikat in på bloggen gång på gång utan något nytt inlägg.

Såna påståenden för mig att vekna. Det är klart att jag ska fortsätta skriva. Avluta bloggeriet genom att låta den självdö är lite sorgligt. Den dag den ska läggas ner ska det göras under buller och bång.

När jag kikade efter så fyller bloggen 3 år i morgon och det blir ju ett tillfälle att nystarta den.

Published with Blogger-droid v2.0.1