Antalet hojträffar i sommar har varit få. Bestämde redan i våras att endast välja att åka på de som är lite extra trevliga. Så här i slutet av sommaren så är de lätträknade. En hojträff totalt. Riktigt så få var nog inte mitt mål.
Årets enda fest blev Alzheimerfestivalen som arrangeras av S.N.U.T och den genomförs som traditionen i Vretstorps folkets park. En av Sveriges trevligaste festplatser. Det fattas bara en sjö och några kvadratmeter mer mark för tälten som inte lutar som ett kantrat skepp.
Vingkamraten C kom med bilen så på värsta raggarmaner for vi dit på fyra hjul. För att uppfylla raggarkvoten så drack jag öl på vägen dit. Att ta bilen är närapå skamligt men vi skyller på frusenhet, blöta hojkläder och revyrepetitioner.
Det är alltid kul att träffa gamla bekanta och kanske även nya. Den jag längtat mest att få se live var Lennart från Nora. En Trajjavän har med hjälp av sin sambo byggt en fin liten åkhoj. Jag har följt bygget via några bilder och äntligen fick jag se Lennart på riktigt. Ja, hojen heter så.
Så lite krom som det bara går. Sånt gillar jag.
Mässingsdetaljer och väldigt smutta reglage. Enkla och genomtänkta detaljer rakt igenom.
Kvinnan i mitten är den lyckliga innehavaren till Lennart, mannen till höger bygger om och trimmar Trajjor så det blir riktigt roliga åkhojar. Han är dock inte skyldig till Lennart. Mannen till vänster i bild är en rackare på fotografering men bygger om en Speedmaster till en chopper som ska bli kul att se framöver. Huruvida tungan hängde ut på honom avslöjar inte bilden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar