Det tar sig som mordbrännarn sa

Poolpojken Rille lös med sin frånvaro. Må hända han dukade under av värmeslag på jobbet. Det blev som vanligt Frk Lugn som fick ta saken i egna händer. Efter lite mickelmackel med trilskande slangkopplingar och trasiga vattenutkast så fylls nu vattnet på i makligt tempo. Fick använda vattenutkastet på framsidan av huset då den andra är paj. Så nu ligger slangen ut genom ytterdörren som står på glänt. Dörren kan ju gärna inte stå öppen hela natten och det börjar bli lite gäspigt efter några glas vin vid datorn. Det får nog bli en paus i påfyllningen.

Kvällen har ägnats åt regelbundna inspektioner av vattennivån, betalning av räkningar, telefonerande med broder T och lyssnande på sportradions speedwayresultat.

Indianerna tog en bortaskalp med 61 - 35! Känns fint att bortaspöket verkar vara borta. Det firades med en slatt vin som räddades från att surna i kylen. Vinet tog skruv i värmen.

En riktigt fin kväll. Den första för övrigt som jag känt mig som mitt gamla vanliga jag igen. Har inte slickat gamla sår överhuvud taget och det känns gott.

Dags att hoppa i sängen och sova ut. I morgon blir det en hojtur till Skultuna för att hälsa på hos Mashed Kidneys och käka hamburgare. Har man inte semester får man helt enkelt se till att fylla de varma sommarkvällarna med lite semesteraktiga aktiviteter.

Poolpojke sökes

Nu måste Frk Lugn ta sig i kragen och få igång fattimanslagunen. Förutsättningarna för att få upp temperaturen så det blir behagligt är ju riktigt goda nu. Finge man önska hej vilt skulle jag ha att en dekorativ man som pysslar och håvar runt lite i den så att ph-värdet hålls på rätt nivå medans jag lojt kikar på med en paraplydrink i näven. Önskedrömmar, jag vet.

När prinsessorna kommer hem från kollot i helgen så blir de säkert lite bittra om jag inte fixat det jag lovat.

Måndag blir tevekväll i sommar

I fyra måndagar har SVT sänt Peter Birros eminenta serie Hammarkullen. Nu fortsätter man med Det nya landet som nästan lika bra. Kamraterna Alis och Massouds öden och äventyr är tragikomi på hög nivå.

Het hojhelg

Egentligen är man inte klok. Placera sig i ett tält mitt ute på ett stekhett gärde utan minsta skugga är faktiskt inte så listigt. Det var ytterligare flera hundra galningar som gjorde likadant och det blev ju trevligt trots hettan. Antagligen är det så att nöjet att träffa gamla bekanta och göra nya , trevliga bekanskaper överväger omaket.

Klarälven ligger precis intill och den var nog räddningen för många i hettan. Frk Lugn som är en badkruka av stora mått hoppade i med dödsförakt. Faktiskt så var det skönt svalkande i år jämfört med den nära-döden-upplevelse som fjolårets Klarälsvdopp var.

Tångens mc ordnade som vanligt en trivslig tillställning. Musiken och ölen flödade. Somliga var kloka och drack varannan vatten i värmen. Andra drack vin som det vore vatten ... Inte så klokt.

Att behöva gå till jobbet efter en trevlig, ansvarslös helg känns så där lagom inspirerande. Det börjar eka tomt mellan skrivborden och arbetsmoralen ligger inte på topp vill jag lova.

Ytterligare en legend har gått ur tiden

Trots syrgastält och munskydd så la Michael Jackson sin lilla nästipp i vädret. Kanske kom han till insikt om att färgade människor kan lyckas. Eftertänksamhetens kranka blekhet bidrog möjligen till att pumpen gav upp. Klicka på bilden så blir den läsbar om du är synsvag.

En legend har gått ur tiden

Diapositivfilmen Kodachrome har gått i graven. Sedan 1935 har den tillverkats. Många som fotograferat på det gamla hederliga viset känner nog sorg. Det var nåt speciellt ändå, med filmrullar. 36 bilder, det var som maximalt fick plats. Då gällde det att tänka till innan man knäppte av.

Alla uttjänta småburkar som är så smidiga att förvara småpryttlar i när man är ute i fält kommer snart vara en bristvara. Paul Simon bidrog kanske till Kodachromes popularitet.

Det finns hopp ...

... för mina avkommor. Även på musikfronten. Stora H nynnade på en Bowielåt. Jag frågade om hon visste vad det var för låt. Njae... Vi letade fram David Bowie på Spotify och hon gillade honom helskarpt. Modershjärtat tog ett extraskutt. Skönt att det inte bara är Britney Spears som sköljer genom hennes örongångar. lilla h får hang ups på de märkligaste låtar. Just nu är det Pessimistkonsulten med Euskefeurat som hon sjunger. Haha!

Fin fölsedag

Vaknade utan väckarklocka och klev ur sängen före sju i morse, trots semester. Det hör inte till ovanligheterna. Igår blev jag väckt av lilla h kl sex! Då tyckte den nyblivna nio-åringen att det var dags att bli uppvaktad. Som den hårdnackade mor jag är väste jag åt henne att det varken blir frukost på sängen eller paket förrens klockan åtta. Vi hade ju semester!
Hon somnade om och två timmare senare så klämde Stora H och jag i med Ja må hon leva för en märkbart nöjd nioåring.

Nu hör jag Stora H fräsa åt den lilla som tycker det är dags att spela Vem där?

Kalaset avlöpte bra. Fotboll och målvaktshandskar skulle förståss testas och ett gäng gav sig iväg till fotbollsplanen. Då kom det en regnskur som inte var av denna värld. Som dränkta kattor kom de tillbaka. Har ju ingen regnmätare så jag vet inte hur mycket som kom. Det öste säkert ner 30 mm.

Hål i mun ger hål i plånboken

Två gamla lagningar som börjat rasa ihop fixades till igår av min tandläkare. Det där med bedövning försöker Frk Lugn undvika i det längsta. Tror det är nån slags perverterad nyfkenhet att se hur mycket smärta man klarar. Det ena hålet gjorde fan så ont men bara en kort stund.

Faktum är att det var mest smärtsamt att punga ut med närmare 2 500 kr. Sammanlagt har undersökning, och lagning tagit 27 minuter. Jag har tagit tid.

Hå hå ja ja. Nu ska bilen lagas, hoppas inte mekarn tar samma timtaxa som käftis.

Pannkaksfrukost!

Härligt! Värmen är här och frukosten intogs på uteplatsen. Först en tallrik fil och sen kaffe med pannkakor. Nu är Frk Lugn i form för att hitta på något vettigt. Kanske göra rent utemöblerna och olja in dem. En present till lilla h ska också införskaffas för hon fyller 9 imorgon och förväntar sig att bli uppvaktad med frukost på sängen, sång och paket. Självklart ska det lilla få det så. Att bege sig till affären känns lite fel en sån fin dag som denna men om det kombineras med en hojtripp så förenas nytta med nöje.

Stackars Staffan

I en aktion mot Öbos:s planerade utförsäljning av 1 500 lägenheter har någon dragit i gång en sajt med namnet ”Förbannade hyresgäster”. På den ligger ligger bilder på några kommunpolitikers villor. Parollen lyder ”de säljer våra bostäder, därför säljer vi deras”.

Drygt 10 000 namnunderskrifter räckte för att få till en folkomröstning. Folkomröstningen skulle besluta om Öbo ska få sälja vissa av sina lägenheter till ett privat fastighetsbolag. Klart folk blir förbannade när det tas beslut över deras huvuden. Nu försöker några personer mana till ytterligare kamp mot försäljningen. På hemsidan finns tips på vad man kan göra. Hur kan denna sida verka skrämmande?

– De genomför bara sådana aktioner för att skrämma människor som använder sina demokratiska rättigheter. Vi har en demokratisk rätt att agera som vi gör. De vill förmena oss den rätten och försvaga det demokratiska samhället, säger Staffan Werme.

Frk Lugn storknade nästan när NA lästes igår morse. Är det bara politikerna som har den rätten?

– Det är obehagligt när människor tycker att de kan ta sig friheter, säger Staffan.

Stackars Staffan, han kanske inte kan sova gott om nätterna längre. Han är ju för fan redan en offentlig person. Kör man sitt eget race, skiter i vad gräsrötterna tycker så får man banne mig tåla att det blir reaktioner.

Det här med midsommar

Egentligen är det lite märkligt att vi firar dagen då allt vänder och dagarna blir mörkare. Midvinter borde faktiskt uppmärksammas lite mer. Kan de tär så att den föll i glömska när julfirandet tog vid ...

Hur som helst. Trevlig midsommar oavsett hur den firas!
Här kommer ett sätt

Rapport från sjukbädden

Katten Trajjas glada, fertila dagar är över. Nu ligger det lilla livet med dimmig blick och strut om halsen. De är tåliga, djuren. Vilken människa skulle vara på benen efter en stor bukoperation bara några timmar efter uppvaknandet?

Vi gå över dagsstänkta berg fallera

Äntligen kom vi iväg till Skärmarboda för att spana på alla klippblock och grottor. Det är helt otroligt vad naturen kan ställa till med. Efter en timme började prinsessorna gnöla lite. Det tog sin tid att ta sig fram i skogen, för terrängen var inte direkt lättforcerad. Men varför ska det vara autostrada jämt?

Efteråt fikade vi på Gröna Grodan. Det var vi värda.

Mördarmorötter

Örebro Open Art startade idag. Konstnären Conny Bloms verk blev bortplockat på direkten. Hans bunt med morötter med ett reseväckarur var alldeles för likt en bomb. Frk Lugn fnissar lite. Ganska humoristiskt. Till skillnad från hon, Konstfack-puckot som spelade psykotisk i vintras.

Misstänkt bomb?

Trevlig teater och träsmak

Idag har Frk Lugn och småprinsessorna varit och tittat på när kamrat S och hennes dotter T spelade med i årets sommaruppsättning på Riseberga Amfiteater - Nils Holgersson.

En jätteuppsättning med runt 60 personer medverkande. Allt från barn på 9 år och långt upp i åldrarna, det är en slags samproduktion mellan Länsteatern och amatörteaterföreningarna runt i närheten.

Kostymfoket har verkligen gjort en fantastisk insats. Gåsdräkterna var helt underbara. Eller alla dräkter var häftiga.

Lite drygt tre timmar gjorde att rumpan började tröttna på stenbänkarna. Men sånt får man stå ut med.

T och resten av ensemblen tar emot publikens ovationer

Hej publiken!

Gåssminkad T

Vi hade ialla fall tur med vädret

Det mesta gick bra på skolavlutningen. Det spelades och sjöngs på scenen nere vid Kumlasjön. Som vanligt visade Skogstorpskolan upp sig från sin bästa sida. Förutom rektorns återkommande babbel om att skolan är som ett fartyg, i år hade hon den goda smaken att låta flytvästen ligga kvar på golvet, så är det hela en trivlig tillställning.

Eleverna gillar att stå på scenen och någon scenskräck verkar ingen lida av. Repetoaren är genomgående bra med allt från frejdiga förskoleklassare som tar i ända från tårna till högstadiets rockgrupper som har en kaxigt, skön attityd.

I år var det lite extra hjärtknipande att se Stora H med sina kompisar leda allsången från scen kompandes på saxofon och klarinett. Frk Lugns mammahjärta tog några extrasprång.

Efteråt brukar vi traditionsenligt gå ut och äta tillsammans. I år valde Stora H att gå med tjejkompisarna så vi ratade föräldrar och småsyskon fick välja ett annat etablissemang.
Efter lång väntan på mat så stillades våra hungriga magar med thaimat och två Singha. Hungern brukar vara den bästa kryddan heter det. Det stämde nog rätt bra ... Restaurang Dragon är ett högst ordinärt kina-hak.

Somnade som en klubbad säl när vi kom hem och sov i nästan tio timmar. Det börjar kännas att det är läge för semester.

lilla h med sina klasskompisar

Stora H och delar av tjejmaffian

lilla h och vännen T

Tre träblåsare med levande mickstativ som kunde sjunga också

Älskade pion!

Det vore en överdrift att kalla sig trädgårdsintresserad. Idag har Frk Lugn iallafall grävt ner en planta med blåklockor som mamsen kom över med. Pionerna är på gång att blomma. De är som tulpaner - vackra oavsett vilket stadie av blomning de är i.

Vuxna människor gör saker tillsammans

Idag hade vi "skolavslutning" på jobbet. En tradition med variation kan man säga. I år var temat pärlplattor. Hade vi anat hur mycket huvudbry och energi det skulle gå åt att leta efter pärlor i rätt kulör hade vi nog gett upp redan innan vi börjat.

Först var det kul i fem minuter. Sen, när vi insett hur pillrigt och hur lång tid det skulle ta att få klart våra tavlor, började vi misströsta. Stadiet senare blev något slags maniskt tilltånd där somliga av oss i princip fick släpas från pärlorna för att äta sill och potatis.

Hur som helst så var det absolut värt värkande ryggar, ömma fingertoppar och kaotiska hjärnor. De som hann klart kunde stolt ta med sig sina alster hem. Ve den mottagare av våra konstverk som inte uppskattar att få en egendesignad pärlplatta!

Kamrat M gör ett porträtt av idolen Lenin, görsnyggt!

Bakis

Helgen bara försvann i ett nafs. Frk Lugn grattade "plastdottern" M som tog studenten i fredag. Studenterna kunde väl ha fått några grader varmare. Tror alla huttrade i sina fina kläder runt om i Sverige, men men, så är det ju. Svenska försommaren är opålitlig.

Nationaldagen firades lite alternativt hemma hos hojkompisen P i Katrineholm. Trevligt med mat, vin och öl hemma hos henne innan vi gick till Henhouse som hade Sverigefest.

Huttrande satt vi i partytältet på gården innan kylan tvingade in oss i kåken. Det var inte som en vanlig hojfest. Det var rena rama ungdomsgården. Framåt tolvslaget gav vi upp. Vi kände oss som två gamla tanter.

Trots bakisbrustabletter så mådde vi oförtjänt dåligt båda två. I princip hela dagen gick åt att återställa oss. Börjar bli för gammal för att låta tiden gå till spillo på det här viset.

Det enda nyttiga jag gjort idag är att gå och rösta.

Hip hipp hurra Hellsing

Idag fyller Sveriges ordkonstnär Lennart Hellsing 90 år. Han håller igång fortfarande. Så sent som i höstas gav han ut tonårsbilderboken Welams vädermödor. Strongt gjort!

Frk Lugn hoppas han får en riktigt Krakelspektaklig dag.

Sjuka kören

Det lilla projektet med en kör som innan det ens blivit en kör, gått under arbetsnamnet Arga kören, går sakta framåt. Idag sågs vi i Kraxkompaniets lokal för att spåna vidare. Det var en snygg samling: Ömfotingen H, Stressade S, Nästtäppta M, proppmätta Frk Lugn och så A som var den enda som verkade vara i någorlunda normal dagsform.

Efter lite bläddrande och funderande så bestämde vi att vi sjunger, bara sjunger nåt. Vi gick ut ganska kraxigt med en gammal Elvis-låt som fått den gamle legenden att rotera om vi hörts bort till Graceland. Sen fortsatte vi med en salig blandning ur Vispop-böckerna till det var dags att bryta upp.

Spotify!

Rara goe B på jobbet fixade så jag nu är med Spotify! Känner mig nästan lite modäärn. Nu lyssnar jag på Christina Kjellsson eftersom jag missade henne i helgen.

I valet och kvalet

På söndag är det dags att rösta. Frk Lugn erkänner villigt att så där värstans insatt är hon inte. Åt vilket håll det ideologiskt lutar är däremot klart. Läste på Aftonbladet att 7 av 11 EU-parlamentariker vägrar att tala om vad de tjänar. Årslönen är lika för alla: 638 000. Sen tillkommer assitentersättning, traktamenten och reseersättningar. Varje parlamentariker kostar i runda slängar 3 600 000 och uppåt 4 300 000. Troligen kostar de som inte vill redovisa aningen mer.

Flera av dem skänker däremot en del av sin rejäla lönepåsar till sitt parti eller något annat. Eva-Britt Svensson, (V) lever som hon lär. Hon tar bara ut sin gamla lön som kanslisekreterare på 22 000 kronor i månaden, och skänker resten – utom faktiska kostnader för till exempel resor – till bland annat kvinnojourer. Hon förklarar varför:

– Jag anser att man inte ska berika sig på politiska uppdrag. Jag fattar bättre beslut om jag lever i ungefär samma verklighet som normalinkomsttagaren.

Sånt blir jag glad av! Nu är jag kanske inte beredd att ge min röst till henne bara för att hon är så sympatisk. Men det är bra nära.

Spätta

Frk Lugn har haft med sig Stora H bakpå hojen för första gången. Skulle hon uppskatta hojåkandet? Reaktionerna kunde ju bli precis vad som helst. Allt från otäckt eller tråkigt till jättekul. Det blev det sistnämnda.

Hade hon inte gillat det så hade det nog blivit ett stopp vid nån glasskiosk för att försöka omvända henne. Nu behövdes det inte. Det blev en liten runda i Kumla innan vi styrde mot Vialundskolan för att få information om sommarens kollo. Sen en sväng runt Åbytorp innan hon släpptes av hos pappsen.

Kameran låg ju självklart hemma i väskan så premiärturen blev tyvärr inte förevigad, attans!

Favorit i repris

SVT kör serien Hammarkullen i repris fyra måndagar framöver. Hurra!

Hur jag kunde missa denna eminenta serie när den sändes 1997, är en gåta. Jag såg bara en snutt av det sista avsnittet och då var det ju liksom för sent.

Peter Birro är i mitt tycke en av Sverigen främsta dramatiker. Han presenterar en brokig skara människor i ett av Göteborgs miljonprogramområden, Hammarkullen där han själv växt upp.

Jag vet inte vem av karaktärerna jag gillar bäst. Alkisen Hasse som är Djurgårds-fan (mitt i BlåVitt-landet där alla heter Glenn) som ständigt planerar att ta sig till Stockholm men aldrig kommer ut sin omloppsbana: Systembolaget - husvagnen - parkbänken. Gubben med pudlarna ligger också på favoritlistan. Hans frispel när han besviken kommer hem från hundutställningen är helt underbar. Kommunist-Frank som är så in i helvete behärskat arg hela tiden. Jag antar att topp-tre-listan kommer vara föränderlig.