Efter långt uppehåll så suger det lite i bloggtarmen. En tung vår har det varit, både på den privata fronten och på jobbet. Nu börjar det vända och det är mest trevligheter som ljusa sommarkvällar, speedway och allt annat som man gått och längtat efter under vintern.
Livet har snurrat på efter mammas bortgång. Nu är huset till salu och bouppteckningen är i full gång. Det sköts av proffs och nu känns det inte som det är massa måsten med papper och annat som ska tas om hand hela tiden.
Äntligen är försommaren här och livet är på det stora hela helt fantasktiskt. Barnen är tillfreds och kärleken till J växer och djupnar.
Att blogga om det rosenröda skimret blir dock för enahanda. Jag har haft svårt att blogga om den lyckliga delen av livet. Roligast har det varit att skriva om vardagsångesten som då och då toppas med glada stunder. Vem vill läsa om hur kär jag är?
Jag grunnar som bäst på vilket upplägg jag ska ha om jag nu ska fortsätta blogga. Jag smyger igång på ungefär samma sätt som innan men rätt var det är så har jag hittat den nya formeln.
Min gamla bloggrubrik Lugn, bara lugn stämmer inte längre. Jag lever ju med Herr Panik, eller något åt det hållet. Herr Panik och Frk Lugn har dock vansinnigt roligt ihop och det är nog runt det som bloggandet kommer att ha sin grund i. Varvat med ungar, hundar, speedway, musik och andra väesentligheter.
Det lutar starkt åt något slags scener ur ett äktenskap fast med bäring på komik istället för tragik ... Häpp! Det har jag det! Jag tror det blir bloggnamnet. Fast vi är ju inte gifta, än.
Smaka på namnet - Scener ur ett föräktenskap ...
eller
Scener ur ett oäktenskap.
På återseende.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar